Debatt

Replik: Rättvis skolpeng säkrar även små skolors överlevnad

Jag förstår att det finns en oro för de minsta huvudmännens ekonomi men om skolkoncernerna får fortsätta expandera okontrollerat har vi snart inga idéburna friskolor kvar. Det skriver Linnea Lindquist, skoldebattör, i en replik.

Syftet med en differentierad skolpeng är att kompensera kommunerna för sina ökade verksamhetskostnader, inte att sänka skolpengen för enskilda huvudmän, skriver debattören.
Syftet med en differentierad skolpeng är att kompensera kommunerna för sina ökade verksamhetskostnader, inte att sänka skolpengen för enskilda huvudmän, skriver debattören.Foto: Andreas Hillergren/TT, Severus Tenenbaum
Linnea Lindquist
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Jag håller med Madeleine Jakobsson (C) och Anna Lasses (C) om att skolan har stora problem och att det behövs ett helhetsgrepp vad gäller lösningarna. Ett av de mest akuta problemen är grundskolans finansiering.

Läs också

Resurstilldelningssystemet är ineffektivt och leder till snedfördelning av resurser till enskilda huvudmäns fördel. Den lika skolpengen mellan huvudmännen leder till att den kommunala sektorn är underfinansierad samtidigt som den fristående sektorn är överkompenserad.

Kommunala och enskilda huvudmän har samma uppdrag, att bedriva undervisning utifrån de nationella styrdokumenten, men ansvaret att tillhandahålla skolplatser skiljer sig åt.

Förslag om differentierad skolpeng

Det är dock orimligt att friskolesektorn överkompenseras för att små friskolor ska klara sig ekonomiskt.

Det är bra att Madeleine Jakobsson och Anna Lasses ser problemet med att kommunerna inte får kompensation för de merkostnader utbudsansvaret medför. Det problemet åtgärdas när skolpengen differentieras.

Det förslag som regeringen presenterat innebär att varje kommun får göra ett avdrag utifrån sina faktiska kostnader och motivera avdraget. Jag förstår att det finns oro för de minsta huvudmännens ekonomi. Det är dock orimligt att friskolesektorn överkompenseras för att små friskolor ska klara sig ekonomiskt.

Om det är de minsta huvudmännens ekonomi som skapar motstånd mot differentierad skolpeng borde friskolornas intresseorganisationer arbeta fram en lösning för dem. 

Små skolor får ersättning

När vi pratar om strukturersättning är det viktigt att hålla isär strukturersättning för småskalighet och strukturersättning för socioekonomi. Små enskilda huvudmän i glesbygden är kompenserade för småskalighet i och med att de får strukturersättning på samma villkor som kommunens skolor. Många kommuner ersätter dessutom enskilda huvudmän för den faktiska hyreskostnaden vilket gynnar de minsta huvudmännen.

Bilden av den lilla friskolan som startats av lärare och skolledare är inom några år ett minne blott.

Skolinspektionen skrev så sent som i höstas att 90 procent av alla ansökningar om etablering och expansion kom från skolkoncerner. Andelen elever som går i en koncerndriven grundskola är i dag 70 procent och det kommer att öka ännu mer. Enskilda huvudmän har ett snitt på cirka 200 elever per skola medan till exempel Internationella engelska skolan har ett snitt på drygt 700 elever.

Bilden av den lilla friskolan som startats av lärare och skolledare är inom några år ett minne blott.

Effektiv och rättvis fördelning

Det är bra att ni vill att vi tar ett helhetsgrepp om skolans problem. Låt oss börja med Björn Åstrands förslag om differentierad skolpeng, gemensamt skolval och att statsbidragen ersätts med sektorsbidrag.

Det är bara med en effektiv och rättvis resursfördelning som vi kan säkra de minsta huvudmännens överlevnad. Om skolkoncernerna får fortsätta expandera okontrollerat har vi snart inga idéburna friskolor kvar.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att syftet med differentierad skolpeng är att kompensera kommunerna för sina ökade verksamhetskostnader. Syftet är inte att sänka skolpengen för enskilda huvudmän.

Läs tidigare inlägg i debatten

Regeringens förslag missgynnar små skolor

Vi konstaterar med besvikelse och oro att det regeringen föreslår inte lagar det trasiga systemet, utan gräver diket mellan fristående och kommunala aktörer ännu djupare. Det skriver Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande Nordmalings kommun och Anna Lasses (C), kommunalråd i Solna kommun.

Nämnda personer

Björn Åstrand

Lektor Umeå universitet
Doktor i historia (2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00