Debatt

Regeringens förslag missgynnar små skolor

Vi konstaterar med besvikelse och oro att det regeringen föreslår inte lagar det trasiga systemet, utan gräver diket mellan fristående och kommunala aktörer ännu djupare. Det skriver Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande Nordmalings kommun och Anna Lasses (C), kommunalråd i Solna kommun.

”Sveriges barn och unga förtjänar att vi tar ett helhetsgrepp kring skolan, och det nu”. 
”Sveriges barn och unga förtjänar att vi tar ett helhetsgrepp kring skolan, och det nu”. Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svensk skola har en hel del utmaningar med lägre resultat, elever som inte når målen och elever som mår dåligt. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska hjälpa varje elev att nå sin fulla potential utifrån hens förutsättningar. Utredning efter utredning presenterar olika förslag till lösningar på skolans utmaningar, men ingen av de senaste årens utredningar tar ett helhetsgrepp kring utmaningarna då det gäller vad som föreslås.

”Inget helhetsgrepp”

De senaste utspelen från regeringen innebär heller inget helhetsgrepp på de utmaningar vi står inför. Regeringen menar att utbildningen i våra förskolor, skolor och högskolor inte ska behandlas som en handelsvara som vilken som helst. De lyfter också fram att våra skolor har en viktig grundläggande demokratisk uppgift. Vi håller med dem både om det och att vi behöver ändra det orättvisa och felkonstruerade resurstilldelningssystemet så att eleverna och deras behov i stället för huvudmännens sätts i fokus.

Vi är inga kramare av skolaktörer som i första hand är ute efter att tjäna pengar. 

Det fria skolvalet ska värnas och ja, systemet missgynnar kommunala skolor. På grund av det ansvar som kommunen har men fristående huvudmän saknar. Därefter slutar dock regeringens analys, de låter det stanna vid just skillnaden mellan kommunala och fristående skolor. De tar inte upp att det största problemet med nuvarande resurstilldelningssystem de facto är att det missgynnar alla skolor – kommunala som fristående – som har färre än 500 elever, där majoriteten av eleverna helst ska vara från välmående områden och inte ha några särskilda behov av stöd för att skolan ska kunna uppnå en hållbar ekonomi.

Lappa- och lagaförslag

En fjärdedel av landets skolor har 100 elever eller färre och 50 procent har 200 elever eller färre. Problematiken för små aktörer, och aktörer som har elever med behov av stöd – kommunala som fristående – var något som även lyftes och analyserades i Björn Åstrands utredning som presenterades förra året. En utredning med en bra analys, men som dessvärre landade i förslag till åtgärder som till stor del innebär mer eller mindre otillräckliga lappa- och lagaförslag. Och till vår besvikelse så är det just ett av dessa lappa- och lagaförslag som nu föreslås. Förslaget går i korthet ut på att kommunala skolor ska kunna göra ett avdrag på skolpengen som delas ut till fristående aktörer för att kompensera för det särskilda ansvar som kommunen har.

Så från den mycket korrekta och lovvärda ansatsen i regeringens beskrivning av vad skolan ska vara och problemen med det dåliga resurstilldelningssystem som vi har, så landar det i ett lappa- och lagaförslag som inte kommer åt grundproblemet. Det vill säga att vi har ett system som utgår från aktören i stället för att sätta eleven och utbildningen i fokus. Förslaget kommer konsekvent missgynna alla de fristående aktörer som är små och som driver skolor av just den anledningen som ministrarna säger sig vilja värna. Att man brinner för utbildning och barns möjligheter.

Fristående aktörer missgynnas

Låt oss vara väldigt tydliga. Vi är inga kramare av skolaktörer som i första hand är ute efter att tjäna pengar. Det är klart att de finns och de driver skolor av fel anledning. Här behövs tydliga åtgärder. Men samtidigt ska man vara medveten om att majoriteten av de fristående aktörer som vi har i Sverige är relativt små och drivs av engagerade personer som anser att barns utbildning är något av det viktigaste som finns, både för barnen och vårt samhälle. Ofta tar de dessutom ett samhällsansvar långt utöver det som lagen säger. Alla dessa missgynnas redan av dagens resurstilldelningssystem och det här förslaget gör knappast saken bättre.

Trots att vi håller med om regeringens fina ord om utbildning konstaterar vi med besvikelse och oro att det de föreslår inte lagar det trasiga systemet, utan gräver diket mellan fristående och kommunala aktörer ännu djupare.

Ett nytt resurstilldelningssystem

Vi behöver heller inte fler riktade statsbidrag till skolan, många av de som finns redan i dag är svåra att söka, speciellt för mindre aktörer. I stället måste vi samlas kring ett nytt resurstilldelningssystem som på allvar utgår från utbildning och elevers behov och samtidigt stimulerar till ett ökat samarbete mellan kommunala och fristående aktörer.

Vi är skyldiga landets alla barn att lösa detta nu innan ännu fler barn står utan fullständiga betyg och ännu fler små skolor läggs ner. Sveriges barn och unga förtjänar att vi tar ett helhetsgrepp kring skolan, och det nu.

Nämnda personer

Madelaine Jakobsson

Ordförande Centerpartiets kommunala sektion, kommunstyrelseordförande Nordmaling, ordförande för SKR:s beredning för utbildningsfrågor, ledamot i verkställande utskottet och partistyrelsen
Lärare i svenska och engelska

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00