Rekordfå inkryssade – bara två lyckades

Endast två riksdagskandidater lyckades kryssa sig in från icke-valbar plats. Det har aldrig varit färre. ”Jag tror att politiken mår bra av personval”, säger Camilla Brunsberg (M) en av de två som lyckades.

Camilla Brunsberg fick 9,1 procent av M-rösterna i Blekinge och Nadja Awad 6,8 procent av V-rösterna i Örebro län.
Camilla Brunsberg fick 9,1 procent av M-rösterna i Blekinge och Nadja Awad 6,8 procent av V-rösterna i Örebro län.Foto: Pressbild, Johan Nilsson/TT, Caroline Solberg/Press
Johan Manell

När rösträkningen är avslutad och mandaten fördelade är det klart att det bara är två personer som kryssat sig in i riksdagen. Så få har aldrig lyckats ta sig in sedan personvalet infördes i riksdagsval 1998.

– Vi har fortfarande ett väldigt partidominerat valsystem. Många kryssar partiledarna snarare än de lokala kandidaterna, säger statsvetaren Sara Fransson som forskat om personval. 

(Artikeln fortsätter efter grafiken)

De ledamöter som ändå tar sig till riksdagen via kryss är Nadja Awad (V) i Örebro län och Camilla Brunsberg (M) i Blekinge. Den sistnämnda vann det interna provvalet men hamnade sedan på plats 3 när listan spikades.

– Jag hade inte gjort personvalskampanjen om jag inte vunnit provvalet så stort och haft det stödet. Det var det som gjorde att folk uppmuntrade mig, säger hon till Altinget.

Framgångsrecept

Hennes recept för kryss har innehållit alla de klassiska ingredienserna som affischer, foldrar, sociala medier och dörrknackning.

– Jag har varit inbokad varje dag och varje timme. Uppskattningsvis har jag knackat dörr i cirka 100 timmar, 32 dörrknackningspass och jag skulle gissa 1200 samtal.

Men hon betonar också vikten av att uppmärksammas av media.

– När jag väl bestämt mig för kampanjen bestämde jag att det skulle bli ett överraskningsmoment. Jag lanserade den på ett offentligt ställe, bjöd in partivänner och all media i länet, berättar hon.

Träffa människor

Hemligheten för att vara framgångsrik i personvalet sammanfattar Brunsberg med att "vara synlig, tydlig med sitt budskap och träffa många människor". Det får hon också stöd för i forskningen.

– Det grundläggande är att man träffar människor. Det är det som förenar de som har kryssat sig in genom åren. Att man helt enkelt lever ett liv som vilken människa som helst och deltar i civilsamhället och föreningslivet, säger Sara Fransson.

Olika förutsättningar

Men olika kandidater har också olika förutsättningar att lyckas. Det är till exempel lättare att nå upp till personvalsspärren (fem procent av partiets röster i en valkrets) för en kandidat för ett mindre parti.

Det handlar också om att få kryssen i ”rätt” valkrets. Yusuf Aydin är den näst mest kryssade av samtliga kristdemokrater och Mohamed Nuur den fjärde mest kryssade vänsterpartisten i Sverige. Men eftersom de båda ställde upp i Stockholm missade de spärren.

Tredje mest kryssad av alla miljöpartister är Henrik Blind, också känd som ”Jokkmokks krysskung”. Men hans kryss var fördelade över i stort sett hela landet. Flest röster fick han i hemvalkretsen Norrbotten, där han också krossade personvalsspärren, men där fick MP inget mandat. Hans reella chans var att ta sig in i Stockholms stad. Men där räckte 550 kryss bara till 0,9 procent av rösterna.

Kan vara viktigt framåt

En tröst för de som, trots många kryss, har missat personvalsspärren är att rösterna kan spela roll i framtiden. Forskningen visar nämligen att det kan ha betydelse när nya listor ska sättas.

– Det blir som ett informellt provval. Även om det inte nödvändigtvis är medvetet så finns det med i bakhuvudet för nomineringskomittéer och valberedningar. Det är en sån tydlig intern konkurrens och det är väldigt lätt sätt att jämföra kandidater med varandra, säger Fransson.

Sverige sticker ut

Att personvalet inte får större genomslag i Sverige har helt enkelt att göra med hur systemet är upplagt. I Finland är till exempel personvalet obligatoriskt och det saknas också en personvalsspärr. Om spärren inte hade funnits i Sverige hade en hel hög med andra ledamöter kommit in.

Att spärren, först på åtta procent och senare sänkt till fem procent, kom till var en kompromiss, berättar Sara Fransson.

– Spärren på åtta procent var en kompromiss som Göran Persson gjorde mellan Vänsterpartiet och Folkpartiet. Folkpartiet ville inte ha en personspärr och Vänsterpartiet ville inte ha personval så då pekade han med hela handen och sa nu tar vi åtta procent så att alla blir glada.

Camilla Brunsberg tycker att det vore bra om fler väljare sätter aktiva kryss.

– Jag tror att politiken mår bra av personval, säger hon.

Ledamöter som kryssat sig in i riksdagen från icke-valbar plats

1998 (12 st)

  • Kent Härstedt (S) 
  • Lennart Värmby (V) 
  • Agne Hansson (C) 
  • Åsa Torstensson (C)
  • Sofia Jonsson (C)
  • Marianne Samuelsson (MP) 
  • Jeppe Johnsson (M) 
  • Anders Sjölund (M) 
  • Mikael Oscarsson (KD) 
  • Eva Flyborg (FP)
  • Yvonne Ångström (FP)
  • Runar Patriksson (FP) 

2002 (10 st)

  • Anna Ibrisagic (M) 
  • Ulla Lövgren (M) 
  • Elisabeth Nyström (M) 
  • Cecilia Widegren (M) 
  • Lennart Beijer (V) 
  • Karin Svensson Smith (V) 
  • Lars-Ivar Ericson (C) 
  • Agne Hansson (C)
  • Sören Wibe (S) 
  • Peter Eriksson (MP)

2006 (6 st)

  • Annelie Enochsson (KD) 
  • Lennart Sacrédeus (KD) 
  • Rolf Nilsson (M) 
  • Annie Johansson (idag Lööf) (C) 
  • Per Åsling (C) 
  • Cecilia Wikström (FP)

2010 (8 st)

  • Roland Utbult (KD) 
  • Anneli Enochsson (KD) 
  • Tuve Skånberg (KD) 
  • Roger Haddad (FP) 
  • Maria Ferm (MP) 
  • Emil Källström (C) 
  • Per-Ingvar Johnsson (C)
  • Sven-Erik Bucht (S)

2014 (12 st)

  • Magnus Manhammar (S)
  • Robert Hannah (FP)
  • Kalle Olsson (S)
  • Andreas Carlson (KD)
  • Emma Hult (MP) 
  • Kristina Yngwe (C)
  • Marco Venegas (MP)
  • Maria Weimer (FP)
  • Christian Holm (M)
  • Stig Henriksson (V)
  • Said Abdu (FP)
  • Janine Alm Ericson (MP)

2018 (5 st)

  • Maria Gardfjell (MP)
  • Rebecka Le Moine (MP)
  • Leila Ali-Elmi (MP)
  • Cecilia Widegren (M)
  • Eskil Erlandsson (C)

2022 (2 st)

  • Camilla Brunsberg (M)
  • Nadja Awad (V)

Nämnda personer

Camilla Brunsberg

Riksdagsledamot (M), ledamot i SKR:s beredning för utbildningsfrågor

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00