Debatt

"Regeringens väg riskerar göra utmanande situation än värre"

DEBATT. Pandemin medför stort resenärstapp och underskott för kollektivtrafiken. Den statliga kompensationen för 2021 är inte tillräcklig. Mer måste till för att trafiken ska kunna upprätthållas, skriver Svensk kollektivtrafik.

"Förslaget som nu ligger på bordet riskerar att få helt orimliga konsekvenser och slå hårt mot en kollektivtrafik som redan prövats till bristningsgränsen."
"Förslaget som nu ligger på bordet riskerar att få helt orimliga konsekvenser och slå hårt mot en kollektivtrafik som redan prövats till bristningsgränsen."Foto: Ali Lorestani / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Kristoffer Tamsons (M)
Ordförande, Svensk kollektivtrafik
Ulrika Frick (MP)
Första vice ordförande, Svensk kollektivtrafik
Tommy Levinsson (S)
Andre vice ordförande, Svensk kollektivtrafik
Johan Wadman
Vd, Svensk kollektivtrafik


Under 2020 har landets kollektivtrafik körts i full trafik, med avsevärt färre betalande resenärer. På sina håll i landet har resenärstappet motsvarat två tredjedelar av alla resenärer. Följden har varit stora underskott. Ekvationen går inte ihop. Nu kräver Sveriges samlade kollektivtrafikmyndigheter full ersättning.

“Mer måste till”

För 2020 fick landets kollektivtrafik dela på tre miljarder kronor i statlig kompensation och för 2021 har utlovats totalt två miljarder kronor till branschen. Att regeringen kompenserar branschen är välkommet men långt ifrån tillräckligt. Mer måste till för att trafiken ska kunna upprätthållas genom och efter pandemin. Därtill måste kompensationen utbetalas utifrån rimliga, verklighetsförankrade och förutsägbara principer.

Regeringen förvärrar situationen

Nu överlämnar Svensk kollektivtrafik – som samlar samtliga landets regionala kollektivtrafikmyndigheter – sitt remissyttrande över regeringens förslag för fördelning av 2021 års kompensation.

Detta dessutom med en modell som innebär att kollektivtrafiken ska straffas och betala för vad som de facto är statens egna beslut.

Dessvärre pekar mycket på att regeringen valt en väg som riskerar att göra en utmanande situation än värre, då man till skillnad från i fjol nu vill bestraffa de kollektivtrafikmyndigheter som inte klarar av att upprätthålla 2019 års trafikutbud och behöver börja anpassa trafiken utifrån förutsättningarna. Detta dessutom med en modell som innebär att kollektivtrafiken ska straffas och betala för vad som de facto är statens egna beslut.

Regeringen föreslår att en del av pengarna ska fördelas utifrån hur trafikens så kallade platsutbud (antalet platser multiplicerat med färdade kilometer) har förändrats mellan 2019 och 2021. Knappast pricksäkert.

Problem med förslaget

Några av de största problemen med regeringens förslag är att:

  • Kollektivtrafiken kan straffas för beslut som fattas av andra aktörer, och då framför allt av staten själv. Exempelvis är det Trafikverket som tilldelar tåglägen för landets regional- och pendeltåg, och därigenom i slutändan styr vilket utbud som kan erbjudas, oavsett kollektivtrafikens ambitionsnivå.

  • Antalet platskilometer iakttar inte många av de åtgärder som landets kollektivtrafik vidtagit för att stoppa smittspridningen. De omfattande kommunikationsinsatserna, kostnaderna för extra personal eller omstyrningen av trafik från lågt till högt belastade linjer under 2020 kommer exempelvis inte alls att beaktas.

  • De län som under 2019 hade tillfälliga ökningar av trafikutbudet, exempelvis till följd av särskilda evenemang, kommer att mätas mot en högre och orimlig nivå.

  • En hög nivå av banarbeten i ett givet län och som tvingar fram trafikreduceringar kommer att påverka negativt. Även dessa dikteras i slutändan av staten. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna, som omöjligen kan nå samma trafikutbud med ersättningsbussar, föreslås nu att felaktigt bestraffas för dessa.

  • Den tillfälliga covid-19-lagen kan leda till att staten fattar beslut som minskar antalet platskilometer i kollektivtrafiken kraftigt genom att exempelvis begränsa den tid som trafiken får bedrivas eller helt stänga ned kollektivtrafiken. Som förslaget är utformat ska detta nu innebära en dubbelbestraffning för verksamheten.

"Orimliga konsekvenser"

Förslaget som nu ligger på bordet riskerar att få helt orimliga konsekvenser och slå hårt mot en kollektivtrafik som redan prövats till bristningsgränsen.

Riksdagen har i sitt beslut om den nya pandemilagen slagit fast att regeringen ska återkomma med förslag som innebär att verksamheter som ekonomiskt drabbas av restriktioner som huvudregel ska ersättas. För kollektivtrafiken kan noteras att detta ännu inte skett på ett tillfredsställande sätt. Det nu liggande förslaget är tyvärr ännu ett uttryck för just detta.

Nämnda personer

Kristoffer Tamsons

Oppositionsregionråd (M) Region Stockholm, ordförande Järvägsbranschens samverkansform, vice ordförande Svensk kollektivtrafik och Godstransportrådet
fil. kand. internationell ekonomi (Uppsala uni. 1999)

Tommy Levinsson

Regionråd (S) Region Västmanland
Gymnasieutbildning

Johan Wadman

Vd Svensk kollektivtrafik
Civilingenjör (Lunds tekniska högskolan 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00