Regeringens forskningssatsningar räcker inte

Vad händer nu? Osäkerheten om hur utfallet av presidentvalet i USA påverkar Sverige och Europa känner vi nog alla av. Många, exempelvis statsministern, konstaterar att vi behöver axla ett än större ansvar för vår egen säkerhet. Vi behöver också vara beredda på ökad protektionism, vilket är ett hot för ett exportland som Sverige. I lördags firades 35-årsdagen av Berlinmurens fall och under konferensen ”Falling Walls” konstaterade Frankrikes forskningsminister Hetzel att ”By investing in research we are preparing for the future” och uppmanade till ökade investeringar och samarbete i Europa.

Det kopplar an till det faktum att EU tappar i konkurrenskraft gentemot Kina och USA. I en rapport beställd av EU-kommissionen föreslår Mario Draghi att forskning och innovation får en framskjuten roll i EU:s strategiska prioriteringar med fokus på bland annat forskning och excellens. Sveriges regering är tydlig med att de arbetar för att stärka landets konkurrenskraft, inklusive satsningar på forskning. Det behövs, för vi har tappat position.

Långt ifrån tillräckligt

I vår nya lägesrapport finns en internationell jämförelse av länders totala forskningsinvesteringar som andel av BNP mellan år 2012 och 2022 och den visar svag tillväxt för Sverige med i snitt 0,5 procent per år. Det kan jämföras med Storbritannien som haft en motsvarande genomsnittlig årlig tillväxt på över 5 procent. Tittar vi på Sveriges statliga investeringar i civil forskning och utveckling (FoU) låg de år 2022 på 0,71 procent av BNP. Det placerar oss på plats 12 av 35 länder.

De forskningssatsningar som hittills aviserats kommer inte att räcka för att Sverige ska stå sig i den hårda, internationella konkurrensen. 

Under hösten presenterade regeringen en forsknings- och innovationssatsning. Där aviserades en ökning på 6,5 miljarder kronor som ska fördelas över fyra år. Det är välkommet, men långt ifrån tillräckligt. Om vi i ett räkneexempel lägger hela investeringsökningen på beräknade nivåer av FoU-anslag och BNP i Sverige för år 2024 så skulle den totala statliga investeringen motsvara 0,85 procent av BNP. Samtidigt ökar Finland den statliga finansieringen i FoU till 1,2 procent av BNP fram till 2030. Det är en nivå som Sverige bör ligga i linje med.

Ett forskningsområde där Sveriges statliga investeringar till och med minskat, om man räknar med inflation, är medicin och hälsovetenskap. Där ökade de statliga investeringarna med mindre än en procent under förra mandatperioden. Vi utgår från att det inte skett avsiktligt, då det är uppenbart hur viktigt forskning inom området är för att bemöta och förebygga hälsoutmaningar. Ett exempel på utmaning är obesitas vars årliga samhällskostnader beräknas till 125 miljarder kronor, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Men, den statliga investeringen för att bemöta den och annan ohälsa med hjälp av medicinsk och hälsovetenskaplig forskning budgeterades enbart till 9,3 miljarder kronor 2023.

Farligt för Sveriges framtid

Medicinsk forskning är inte bara viktig för medborgarnas hälsa, utan bidrar även till landets välstånd genom den kunskapsbas den utgör och ligger till grund för Sveriges tredje största exportsektor. Enbart förra året exporterades medicinska och farmaceutiska produkter för 152,5 miljarder kronor. Under en tioårsperiod har värdet ökat med 180 procent. Att tappa position vad gäller investeringar i forskning är farligt för Sveriges framtid, både vad gäller arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

Vi har fortfarande goda förutsättningar inom life science och det är mycket bra att regeringen har uppdaterat life science-strategin, men den ärvda forskningsskulden från tidigare mandatperiod måste hanteras om regeringens mål om Sverige som en konkurrenskraftig life science-nation ska nås. Det är lätt att tappa position, men svårt och dyrt att ta igen den.

De forskningssatsningar som hittills aviserats kommer inte att räcka för att Sverige ska stå sig i den hårda, internationella konkurrensen. Vi uppmanar regeringen att i kommande budgetar och i forsknings- och innovationspropositionen visa att vi verkligen är ett land där staten investerar minst lika starkt i forskning som jämförbara länder.