Regeringen måste driva på för bättre industripolitik i EU

Den teknik- och industripolitiska debatten går på högvarv i både Sverige och Bryssel. I ett geopolitiskt turbulent läge växer insikten om att industripolitiken inte längre bara handlar om jobb och tillväxt, utan också om att säkra investeringar och kapacitet inom teknikområden som är viktiga för Europas säkerhet.

Svensk industri behöver rätt förutsättningar

Under sommaren presenterade EU-kommissionen flera centrala förslag: en ny långtidsbudget som sätter förutsättningarna för EU-politiken, bland annat genom ramprogrammet för forskning och innovation, samt en ny konkurrenskraftsfond. Syftet är att säkra Europas teknologiska ledarskap och konkurrenskraft. Totalt omfattar förslagen mer än 410 miljarder euro. I september börjar förhandlingarna.

EU-kommissionen har historiskt centralstyrt industripolitiken och risken är att konkurrenskraftsfonden blir en fortsättning på samma spår. Det vill säga med strategiska sektorer fastslagna uppifrån, svag koppling till verkliga behov och utan industrins strategiska medverkan. Om vi inte agerar nu så riskerar vi att tappa inflytande och missgynnas i utformningen av framtidens industripolitik.

Sverige behöver identifiera var det offentliga kan agera smörjmedel för att locka investeringar och erbjuda rätt förutsättningar för industrialisering av ny teknik. Den industripolitiska debatten behöver komma bort från den felaktiga föreställningen att statens roll består av antingen fullständig passivitet eller aktivt statsstöd. Sverige behöver förbereda sig nationellt för att på sikt kunna ta del av de satsningar som görs på EU-nivå. Annars riskerar vår egen konkurrenskraft att bli lidande.

Svenska teknikföretag kan lämna landet

Mycket står på spel. Flera teknikföretag vittnar om att andra länder uppvaktar med attraktiva erbjudanden där stat och näringsliv samverkar för att skapa gynnsamma villkor för uppskalning, industrialisering och kommersialisering av forskning.

I flera fall handlar det om långsiktiga lösningar där risk delas mellan näringsliv och stat, tillsammans med regelverk som är mer gynnsamma för att få ut produkter på marknaden. Misslyckas vi med det så kan den industriella produktionen förflyttas utanför Sverige och EU. Det vore en förlust.

Områden som framväxande teknologier och grön teknik är inte bara ekonomiska tillväxtområden – de är även nationella strategiska intressen. Egen kapacitet och teknisk kontroll har blivit säkerhetspolitiska frågor. Den nya nationella industristrategin öppnar för de här diskussionerna och placerar EU i centrum. Sverige behöver en tydlig linje, med alternativ till stora, riktade statsstöd som gynnar länder med goda finansieringsmöjligheter. Först då blir vi en stark part i förhandlingarna på det industripolitiska området i EU.

Etablera ett svensk teknik- och innovationsråd

För att stärka svenskt inflytande föreslår Teknikföretagen att regeringen:

• driver på för inrättandet av ett industristyrt teknikråd på EU-nivå. Det är avgörande för att minska centralstyrningen från kommissionen.
• ger en myndighet ansvar för att koppla samman forsknings-, innovations- och industripolitiken för att matcha utvecklingen på EU-nivå. Det behövs också tillräcklig nationell medfinansiering för att möjliggöra svenskt deltagande i strategiskt viktiga projekt för att kunna konkurrera på lika villkor.
• etablerar ett teknik- och innovationsråd i Sverige. Sverige behöver en nationell spegling av teknikrådet på EU-nivå för att samla industri, akademi och myndigheter kring långsiktiga forsknings- och innovationssatsningar, samt för att utforma en förbättrad industripolitik.

Med en konstruktiv debatt kring statens roll – riskdelning, tydligare politiska signaler och nära samarbete med näringslivet vid urval och styrning av industripolitiska initiativ – kan vi forma en industripolitik som stärker Sverige och Europa utan att snedvrida konkurrensen.