Regeringen gömmer sig bakom Försvarsmaktens vindkraftsmotstånd

Oavsett om regeringen skjuter Försvarsmakten framför sig för att få ett skäl till att säga nej till havsbaserad vindkraft, eller om det är regeringen som lägger sig platt för Försvarsmaktens motstånd mot vindkraft, är det ett energipolitiskt haveri vi nu bevittnar när regeringen säger nej till 13 planerade havsbaserade vindkraftparker. Detta står inte minst tydligt efter att Saab tydliggjort att deras sensorer kan hantera vindkraftverk, så att de inte skymmer vad man letar efter.

Kostnadseffektivt med vindkraft

Regeringen har lagt alla sina ägg i en korg: ny kärnkraft. Oavsett om det är klimat, miljö eller näringsliv som är frågan är svaret ny kärnkraft. Men då kärnkraft tar lång tid att få på plats och samtidigt är dyrare än förnybar elproduktion tvingas regeringen nu till allehanda krumbukter för att att kunna motivera varför man vidhåller kärnkraftsspåret, trots att elproduktionen måste öka de närmaste åren samtidigt som ny kärnkraft tidigast kan vara på plats på 2040-talet.

Det allra snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att öka elproduktionen är vindkraft, och den största potentialen finns i havsbaserad vindkraft. Samtidigt är det förstås så att havsbaserad vindkraft inte passar var som helst. Den måste vägas mot andra intressen, som exempelvis skydd för den biologiska mångfalden och specifika arter, försvar, sjöfart och fiske.

Sveriges underskrift inget värd

Men regeringen tycks inte det minsta intresserad att väga vindkraft mot andra intressen, utan att ens ta till vågen säger man nej till allt. Och detta trots att Sverige, av säkerhetspolitiska skäl och som en konsekvens av Rysslands invasion i Ukraina, lovat att medverka till en utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Detta i den så kallade Marienborgsdeklarationen, som undertecknades 2022 av Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Polen, Tyskland och Danmark, och med innebörd att fram till 2030 etablera nästan 20 000 MW elproduktion i Östersjön.

Regeringen har lagt alla sina ägg i en korg: ny kärnkraft.

Sveriges underskrift tycks dock inte vara värt papperet den är skriven på när man nu sätter stopp för alla planer på havsbaserad vindkraft i Östersjön, från Skåne till Uppland. Kvar blir möjligtvis Bottenviken. Men där blir kostnaden för anslutning till stamnätet dyrare.

De nedlagda reaktorerna i Barsebäck och Oskarshamn har ju annars öppnat upp för en utomordentlig möjlighet att ansluta vindkraft till ett nät som redan dimensionerats för stora mängder el.

Modernisera synen på vindkraft

Finns det då ingen relevans i Försvarsmaktens farhågor? Vad som möjligtvis saknas inom Försvarsmakten är den kunskap som krävs. Men här visar ju andra Natoländer vad som är möjligt, så varför inte då dra lärdom från vad länder som Tyskland och Danmark klarar?

I stället för att gömma sig bakom Försvarsmaktens vindkraftsmotstånd – ja, det är ju inte bara havsbaserad vindkraft man motverkat genom åren – borde regeringen agera för att modernisera Försvarsmaktens syn på vindkraft. I uppdraget att skydda landet måste ingå att medverka till att minska klimatförändringarna och trygga landets elförsörjning på ett robust och kostnadseffektivt sätt. Och i det måste ingå att hitta lösningar för samexistens med både vindkraft och annan förnybar elproduktion.