Regeringen blundar när Sverige står inför den värsta byggkollapsen på 100 år

Färska siffror från EU-kommissionen spår att Sverige kommer att få västvärldens svagaste ekonomiska tillväxt – som enda EU-land bedömer man att Sveriges BNP kommer att krympa 2025. En förklaring är spridningseffekter från kollapsen på svensk bostadsmarknad. Nu måste regeringen agera för att inte upprepa 90-talskrisen.

Ekonomisk depression väntar

Senast Sverige stod inför samma ras i nyproduktionen av bostäder som vi bevittnar nu var i början på 90-talet. Då ledde det till att Sverige gick in i en ekonomisk depression med kraftigt fallande BNP, även då en markant avvikande utveckling jämfört med andra europeiska länder.

Nedgången i bostadsbyggandet motsvarade då ett direkt bortfall av BNP med cirka tre procentenheter och med spridningseffekter till andra branscher som var mycket större än någon hade kunnat förutspå. Bortfallet i privat konsumtion när amorteringarna ökade slog även hårt mot sysselsättningen i flera branscher och orsakade en dipp som det tog år att hämta sig ifrån.

Dagens situation är hisnande likartad, på en bostadsmarknad som redan före krisen tampades med eftersatt bostadsproduktion sett till efterfrågan. Varje ny konjunkturprognos innebär en revidering nedåt och varje utfästelse från Riksbanken en dämpning, samtidigt som arbetslösheten tilltar i allt snabbare takt. Det är nog så viktiga anledningar till att regeringen omedelbart bör agera för att komma tillrätta med problemen – både på kort och lång sikt.

Obalanserat byggande

Men de bostadssociala effekterna är en annan minst lika viktig anledning. Boverkets bedömning är att det behöver byggas drygt 67 000 bostäder per år för att motsvara behoven. Det är därför lika dramatiskt som det är nedslående att Boverkets prognos är 27 000 påbörjade bostäder i år och enbart 21 000 nästa år.

År 2025-2026 kommer det enligt de flesta bedömare att fortsatt vara en byggnivå på cirka 20 000 bostäder. Det innebär att till nästa val 2026 kommer det att byggas 175 000 färre bostäder än Boverket bedömer nödvändigt. Det innebär en historisk kollaps som kommer att skapa enorma bostadssociala problem utöver problem med integration, växande kriminalitet och trygghet.

Denna hotbild ska adderas till ett redan sedan länge eftersatt läge. Det senaste decenniets obalanserade byggande med fokus på kvantitet – många små lägenheter i höghus – har skapat omfattande problem. Många kommuner brottas med att barnfamiljer flyttar därifrån för att kunna finna en passande bostad, ofta en villa eller radhus. Som otaliga undersökningar indikerar vill sju av tio bo i eget hus, ändå envisas valfjäskande lokalpolitiker med att bygga på höjden.

”Häpnadsväckande låg ambition”

Bostadsforskaren Jan Jörnmark pekar på de omfattande problem i Göteborgsregionen som det uteblivna småhusbyggandet skapar. I Stockholm är situationen likartad. Unga familjer flyr regionen för att hitta familjevänliga bostäder på andra orter. Trots detta går byggandet av radhus och villor ner kraftigt.

Nu krävs ett massivt stimulansprogram och en ny egnahemsrörelse 2.0 med urban småhusbebyggelse i form av trädgårdsstäder med varierat boende.

Med undantag för ett par budgetposter för ökad kommunal planering av småhus står regeringen i allt väsentligt passiva inför byggkollapsen. Det enda skarpa förslaget för att gynna nyproduktion som regeringen presenterat är 60 miljoner kronor till kommunerna för ökad småhusplanering. Det är en häpnadsväckande låg ambition inför en av de värsta byggkollapserna på 100 år.

Invändningen att satsningar skulle kunna försvåra inflationsbekämpningen är märklig eftersom det finns en stor ledig kapacitet inom bostadsbyggandet just nu. Det kan till och med vara så att vi får ett framtida inflationsproblem om vi låter kapaciteten i byggsektorn minska alltför mycket. Väl värt att notera – om det ska bli bättring under 2025 vilket många spår så krävs en kraftigt förbättrad orderstock redan första halvåret 2024.

Starta en ny egnahemsrörelse

Regeringen måste alltså leverera på de utfästelser man gjorde både inför och under mandatperiodens första tid – inte bara för att rädda branschen och svensk ekonomi, utan för att förhindra en mycket svår bostadssocial situation på sikt.

Nu krävs ett massivt stimulansprogram och en ny egnahemsrörelse 2.0 med urban småhusbebyggelse i form av trädgårdsstäder med varierat boende. Då räddar vi inte enbart tiotusentals jobb i en inhemsk industri – vi ger också fler familjer möjlighet att kunna få bo i de bostäder de drömmer om.

Det är vad som krävs och vad regeringen har lovat.