Regelförbättringar och minskat krångel kan spara miljarder åt företagen

Förra året kostade det svenska företag 377,5 miljarder kronor att följa alla regler som omfattar dem, visar Tillväxtverkets beräkningar. Det är ungefär lika mycket som regionernas årliga utgifter för all hälso- och sjukvård. Det finns stora kostnader att spara in genom regelförbättringar och minskat krångel.

Ökat krångel väntar

Frågan om företagens konkurrenskraft och regelbörda ligger högt på dagordningen, både nationellt och internationellt. Fler och fler ser äntligen sambandet mellan en hög regelbörda, ineffektiv tillämpning av regelverk och företagens förutsättningar att skapa tillväxt – vilket är avgörande för ett starkt och fungerande Sverige.

Regeringen har beslutat om ett antal åtgärder för att förenkla, förbättra och förtydliga de befintliga regelverken som företagen har att hantera. Det är bra och välkommet.

Tyvärr är det inte lika stort fokus på vilka effekter som inflödet av nya, eller förändrade, regler får. Det har under lång tid funnits krav på att beskriva effekterna – eller konsekvenserna – av nya och förändrade regler. Men kraven efterlevs inte, och besluten riskerar att skapa oändligt mycket krångel och kostnader. Tillväxtverkets kostnadsmätningar visar att företagens regelkostnader har ökat med flera miljarder kronor över tid.

Fyra av tio konsekvensutredningar underkänns

Regelrådet är ett statligt beslutsorgan som granskar konsekvensutredningarna som föregår förslag till nya och förändrade regler. Rådet har funnits sedan år 2009 och har precis lämnat in sin årliga granskningsrapport. Den visar att hela fyra av tio konsekvensutredningar underkänns. Mest anmärkningsvärt är att konsekvensutredningarna från statens offentliga utredningar endast får godkänt i drygt tre fall av tio.

Tillväxtverkets kostnadsmätningar visar att företagens regelkostnader har ökat med flera miljarder kronor över tid.

Resultaten, som är snarlika förra årets granskning, visar än en gång att något behöver göras om det ska bli någon förbättring. Bristfälliga konsekvensutredningar kan få betydande effekter för företagen, eftersom de regler som föreslås bygger på bristfälliga underlag som riskerar att göra dem både ineffektiva och dyra. Regelbördan har en direkt påverkan på företagens förmåga att växa och anställa.

Regeringen beslutade förra året om en ny konsekvensutredningsförordning. Den är mer heltäckande än tidigare krav för statens arbete med konsekvensutredningar. Dock utelämnade regeringen en av de viktigaste frågorna; Vad händer när en konsekvensutredning inte håller måttet och vilket mandat ska Regelrådet ha då?

Regeringen måste sätta ner foten

Både Regelrådet och Näringslivets regelnämnd är överens om att regeringen måste sätta ner foten och se till att kvaliteten på konsekvensutredningarna höjs. Det är hög tid att skapa en möjlighet för Regelrådet att kräva återremittering eller att bristfälliga konsekvensutredningar kompletteras. Det behöver kombineras med en möjlighet för rådet att komma in tidigt i regelprocessen för att synliggöra problem innan det är för sent. Dessutom behöver utvärderingarna av reglerna kvalitetsgranskas för att säkerställa att de håller måttet.

Det går inte att fortsätta i samma hjulspår år efter år och tro att resultatet ska bli annorlunda. Risken blir att inflödet av krångel förtar det pågående förenklingsarbetet, allt medan företagen fortsätter att tyngas av en enorm regelbörda.