Debatt

Rättsosäkra miljötillståndsprocesser hotar Sverige som industrination

När miljölagstiftning och tillämpning hindrar hållbara investeringar drabbar det Sveriges välstånd och miljö. Därför måste systemet för miljöprövningar revideras från grunden. Det skriver representanter för Industrins utvecklingsråd.

”Industrins utvecklingsråd vill vara en aktiv part till våra politiker i identifieringen av hur miljöbalken och prövningssystemet bör reformeras för att leva upp till sitt syfte om hållbar utveckling.”
”Industrins utvecklingsråd vill vara en aktiv part till våra politiker i identifieringen av hur miljöbalken och prövningssystemet bör reformeras för att leva upp till sitt syfte om hållbar utveckling.”Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Ulrika Lindstrand
Förbundsordförande Sveriges ingenjörer
Maria Sunér
Vd Svemin
Peter Hellberg
Förste vice ordförande Unionen
Magnus Huss
Förbundsdirektör och vice vd IKEM
Viveka Beckeman
Vd Skogsindustrierna
Bo-Erik Pers
Vd Jernkontoret
Per-Olof Sjöö
Förbundsordförande GS-facket
Tomas With
Vice förbundsordförande IF Metall
Maria Rosendahl
Näringspolitisk chef Teknikföretagen
 

Vi inom Industrins utvecklingsråd är djupt oroade över den brist på tilltro, rättssäkerhet och förutsägbarhet som präglar svenska miljötillståndsprocesser. Om bristerna inte åtgärdas riskerar Sverige att förlora sin position som ledande industrination. Helt avgörande klimatsatsningar riskerar att aldrig bli verklighet. Vi som representerar fack och arbetsgivare inom industrin, är övertygade om att alla – näringsliv, politiker och myndigheter – gemensamt måste arbeta för hållbar tillväxt och omställning.

Industrin är avgörande

Sverige är en av världens ledande industrinationer och industrin har stor betydelse för det svenska välfärdsbygget. Förra året var värdet på svensk industris export nästan 1 400 miljarder svenska kronor. Tar vi även hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänsteproduktionen svarar industrin för närmare en tredjedel av förädlingsvärdet och sysselsättningen i det svenska näringslivet. I termer av hela ekonomin motsvarar industrin 20 procent av BNP och står för 16 procent av sysselsättningen.

Helt avgörande klimatsatsningar riskerar att aldrig bli verklighet.

Industrins betydelse för jobb, skatteintäkter och välfärd är alltså betydande, samtidigt är industrin helt avgörande för klimatomställningen. Industrier i Sverige tar ansvar och gör redan mycket för att nå de globala hållbarhetsmålen, men nu måste omställningstakten öka. Samtidigt är marknaden för industriprodukter och industrinära tjänster global, konkurrensen har nog aldrig varit så hård som nu. Därför måste produktionsförutsättningarna för industriföretag i Sverige matcha andra länders om vi vill att investeringarna i ny klimatsmart teknik ska ske i Sverige, och inte i något annat land.

”Tonen blir onödigt hård”

Miljölagstiftningen och hur den tillämpas vid miljöprövningar är centrala faktorer som i hög grad styr industrins förutsättningar. I dag är svenska myndigheters regeltillämpning och agerande i tillståndsprocesser mycket mer administrativt och tidsmässigt krävande än i jämförbara konkurrentländer.

Industrin upplever stora brister i rättssäkerhet och förutsägbarhet när myndigheter uppträder som parter i tillståndsprocessen och agerar utifrån ett ensidigt sektorsansvar utan ansvar för hållbarhet i stort. Näringslivet blir en ofrivillig motpart till myndigheterna i stället för en samarbetspartner. Tonen blir onödigt hård och regelverkets utformning driver fram motsättningar i stället för utveckling.

Myndigheter ifrågasätter ofta verksamhetsutövarens tekniska och miljömässiga bedömningar och vill sedan detaljstyra val av teknik eller åtgärd utifrån enskilda miljöparametrar eller energianvändning. Här går helhetsperspektivet förlorat när det gäller konsekvenser för miljö, kvalitet, arbetsmiljö, samhällsekonomi och effektivitet i värdekedjan.

Revidera systemet från grunden

Vi inom Industrins utvecklingsråd, ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom ramen för industriavtalet, arbetar tillsammans för att Sverige ska vara ett attraktivt land att jobba, investera och utvecklas i genom satsningar på omställning, teknikutveckling och forskning. Vi upplever och känner oro över att det finns en så stor brist på tillit och tilltro till industrin från myndigheternas sida.

När miljölagstiftning och tillämpningen hindrar hållbara investeringar drabbar det Sveriges välstånd och miljö. Det får sociala konsekvenser. Därför måste systemet för miljöprövningar revideras från grunden. Många utredningar har genomförts och vissa pågår just nu, men än så länge har utvecklingen gått åt fel håll.

Det måste vi ändra på. Industrins utvecklingsråd vill vara en aktiv part till våra politiker i identifieringen av hur miljöbalken och prövningssystemet bör reformeras för att leva upp till sitt syfte om hållbar utveckling. Målbilden är en framtid där Sverige fortsatt är ett starkt välfärdsland med ett gynnsamt industriklimat.

Nämnda personer

Ulrika Lindstrand

Förbundsordförande Sveriges ingenjörer
Civilingenjör i kemiteknik (Chalmers, 1998)

Maria Sunér

Vd Svemin
Civilingenjör i kemiteknik (Chalmers 1995)

Peter Hellberg

Ordförande Unionen, ordförande Förhandlings- och samverkansrådet PTK, ordförande UNI Europa, vice ordförande TCO

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00