Prioritera inte bort förebyggande vård i jakt på besparingar

I dag står vi inför stora utmaningar inom folkhälsan. Hälsoklyftorna ökar trots decennier av politiska ambitioner om jämlik hälsa. Samtidigt vet vi vad som fungerar.

Ta professionens kunskap på allvar

Det är hög tid att politikerna tar vara på den kraft och kunskap som finns inom vårdens professioner. Genom professionsdrivna och vetenskapligt grundade insatser kan vi inte bara förbättra folkhälsan – vi kan också skapa en mer jämlik och hållbar vård.

Svenska läkaresällskapet har länge verkat för att minska hälsoklyftorna. Vi vet att de faktorer som påverkar människors hälsa till största del ligger utanför vården: uppväxtvillkor, utbildning, boendemiljö och arbetsliv. Men vården har ändå ett tydligt ansvar. Vi ser dagligen hur socioekonomiska skillnader sätter avtryck på människors hälsa, och vi vet att tidiga och förebyggande insatser kan göra skillnad. Problemet är inte kunskapsbrist – det är handling som saknas.

Det talas ofta om vikten av förebyggande vård, men i praktiken prioriteras akuta åtgärder och reaktiv behandling. För att bryta detta mönster krävs en tydlig politisk vilja att styra resurser mot prevention. En hållbar sjukvård förutsätter investeringar i hälsofrämjande insatser, inte bara för individen utan för hela befolkningen. WHO:s Ottawa-deklaration från 1986 lyfter samverkan som en nyckel till framgång. I Sverige har vi riktlinjer och mål – nu behövs det kraft att genomföra dem.

Jämlik vård kräver breddinsatser

Svenska läkaresällskapets arbete genom våra kommittéer och projekt är ett tydligt exempel på hur professionsdrivet arbete kan minska hälsoklyftor. Levnadsvaneprojektet, som implementerar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor, visar att riktade insatser ger resultat.

I projektet Stark för kirurgi – stark för livet ser vi hur preoperativ optimering genom rök- och alkoholstopp, förbättrad nutrition och ökad fysisk aktivitet leder till färre komplikationer och snabbare återhämtning efter operation. Det är inte bara en vinst för patienterna – det avlastar också vården.

Det talas ofta om vikten av förebyggande vård, men i praktiken prioriteras akuta åtgärder och reaktiv behandling.

Vårt arbete med hälsosamma levnadsvanor vid psykisk ohälsa visar samma sak: riktade, vetenskapligt baserade insatser kan förbättra både fysisk och psykisk hälsa hos grupper som annars riskerar att hamna utanför. Här är det centralt med utbildning av vårdpersonal och anpassat stöd till patienter.

Om vi ska uppnå en jämlik vård måste vi våga satsa på breddinsatser. Det krävs samverkan mellan olika professioner och sektorer, där vård, skola, arbetsliv och civilsamhälle gemensamt arbetar för bättre hälsa.

Främja rättvisa inom sjukvården

Samtidigt måste vi prioritera de mest utsatta. Vi vet att personer med psykisk ohälsa och socioekonomiska svårigheter har betydligt sämre hälsa än resten av befolkningen. Här måste vården bli bättre på att identifiera och stödja dessa grupper, både genom riktade insatser och genom att skapa en tillgänglig vård som möter deras behov.

Svenska läkaresällskapet anser att vi behöver ett systemskifte där hållbar hälsa integreras i politiska beslut och vårdens styrning. Förebyggande arbete får inte prioriteras bort i jakten på kortsiktiga besparingar. Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor måste implementeras genom professionsdrivna insatser, och kontinuerlig utbildning av vårdens medarbetare är en självklarhet.

Vi behöver också främja rättvisa, hållbarhet och ekonomisk stabilitet inom sjukvården. Att minska vårdens klimatavtryck och samtidigt öka jämlikheten är inte bara möjligt – det är nödvändigt för en framtidssäkrad vård.

Kunskapen och viljan finns bland vårdens professioner. Det som nu behövs är handlingskraft från beslutsfattare och samhällsaktörer. Genom att ta tillvara vårdens professionsdrivna arbete med prevention kan vi minska hälsoklyftorna och bygga en hållbar sjukvård som gynnar alla.