Systemfel att läkare inte måste fortbildas

I Svenska Läkaresällskapets (SLS) program inför valet 2026 slår vi fast att en säker och jämlik vård förutsätter rätt kompetens genom hela yrkeslivet. I dag saknar Sverige ett system som garanterar läkare kontinuerlig fortbildning efter specialistutbildningen. Det är ett systemfel.

Ökade krav på läkares kompetens

Samtidigt finns redan ett brett förankrat förslag i utredningen Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens (SOU 2025:63) där det föreslås att fortbildning ska vara ett lagkrav för både vårdgivare och profession. Regeringen måste nu gå vidare med utredningens förslag. Det kan inte enbart vara upp till den enskilde läkaren att se till att hen får fortbildning.

Den medicinska utvecklingen ställer ökade krav på läkarnas kompetens, samtidigt som möjligheterna till fortbildning minskar. Läkarförbundets fortbildningsenkät visar att tiden för extern fortbildning har minskat kraftigt över tid, och preliminära resultat från SLS fortbildningsenkät visar att få läkare har en fortbildningsplan. Resultatet blir en variation i kompetens, vilket riskerar att påverka vårdens kvalitet.

Till skillnad från grund- och specialistutbildning är fortbildning för läkare efter specialistutbildningen i dag varken reglerad eller systematiskt uppföljd. Här skiljer sig Sverige från många andra europeiska länder där fortbildning ofta är obligatoriskt.

God vård kräver fortbildning

Fortbildning är ett gemensamt ansvar, men ytterst ett arbetsgivaransvar. Utan tid och resurser för kompetensutveckling riskerar vården sämre kvalitet och att förlora erfarna medarbetare. Detta sker i ett läge där kompetensförsörjningen redan är en av vårdens största utmaningar. Utan rätt kompetens försvåras möjligheterna att leva upp till hälso- och sjukvårdslagens krav på en god och säker vård.

Fortbildning kan förbättra medicinska beslut och bidra till bättre patientutfall. Det avgörande är inte formen, utan att fortbildningen är återkommande, interaktiv och nära den kliniska praktiken. Trots detta trängs fortbildningen ofta undan av kortsiktiga produktionskrav och pressade budgetar.

När problemen är väl kända och lösningarna redan är utredda är det inte fler analyser som behövs – utan politiska beslut

Utredningen pekar tydligt på vad som krävs: mer struktur, tydligare ansvar och säkrad finansiering. Den lyfter också behovet av system som säkerställer att fortbildning faktiskt planeras, genomförs och följs upp.

Detta ligger i linje med vår modell för fortbildning som bygger på individuell fortbildningsplan, dokumentation och regelbunden uppföljning. Det finns alltså redan etablerade arbetssätt att bygga vidare på.

Inga fler analyser, tack

När problemen är väl kända och lösningarna redan är utredda är det inte fler analyser som behövs – utan politiska beslut. När fortbildning nedprioriteras påverkas både patientsäkerhet och vårdens effektivitet, vilket kan få konsekvenser för patientutfall och resursanvändning. Samtidigt är möjligheten till kompetensutveckling avgörande för att behålla och rekrytera personal. Utan sådana förutsättningar förvärras kompetensbristen ytterligare. Ett nationellt system behövs för att minska dagens oacceptabla variationer mellan regioner.

Regeringen bör nu:

• gå vidare med utredningens förslag om krav på kontinuerlig fortbildning
• tydliggöra arbetsgivarens ansvar för tid, resurser och uppföljning av fortbildning
• säkerställa ett system för kvalitet och uppföljning där professionen har en central roll.

Hälso- och sjukvården ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Då måste fortbildning ingå i uppdraget. Problembilden är känd. Förslagen för att få fortbildningen på plats finns. Nu måste regeringen agera.