Postnord replikerar: Vi måste möta samhällets behov

REPLIK. I takt med att digitaliseringen och e-handeln ökar, minskar brevvolymerna. För att möta de nya behoven måste Postnord anpassa sig. Är man inte är nöjd med våra villkor går det naturligtvis att vända sig till andra aktörer, skriver Emma Riblom.

Emma Riblom
Kommunikationschef, Postnord Sverige


I en debattartikel frågar sig Ann-Louise Kleen och Dennis O Krook från branschorganisationen Gratistidningarna bland annat om staten struntar i om yttrandefriheten fungerar. 

Vän av ordning kan ju börja undra vilka kontroversiella förslag som kommit från staten. Har någon föreslagit att censur ska införas och demokratin avskaffas? Självklart inte. Det som däremot rör upp känslorna hos Gratistidningarna är i själva verket en förhållandevis trivial förändring, nämligen att Postnord håller på att anpassa utdelningen av post till en ny utdelningsmodell som är bättre anpassad till de behov som finns i samhället.

"Inte fått en krona"

Postnord har det viktiga uppdraget att säkerställa att den samhällsomfattande posttjänsten fungerar över hela riket. I det här uppdraget ingår inte att distribuera gratistidningar, utan det är en tjänst som Postnord har kunnat tillhandahålla eftersom våra brevbärare ändå har gått sin runda.

Intäkterna från distribution av brev, mindre paket, reklam och tidningar finansierar hela den finmaskiga infrastrukturen från Ystad till Haparanda. Postnord har inte fått en krona i offentligt stöd för den här servicen.  

Behöver minska kostnader

För att den samhällsomfattande posttjänsten ska vara fortsatt relevant och möta de behov som invånarna i Sverige har behöver den förändras. 

Sedan millennieskiftet har över hälften av alla brev övergått till framför allt digitala alternativ och det här är en utveckling som av allt att döma bara har börjat. Samtidigt växer e-handeln kraftigt. 

Inom kort kommer den samhällsomfattande posttjänsten att gå med förlust. Därför måste kostnaderna minska, och att gå över till varannandagsutdelning är en kostnadsbesparing som kommer att påverka väldigt få hushåll. 

Brevvolymerna faller

Redan för tre år sedan konstaterade Post- och telestyrelsen (PTS) att behovet av daglig postutdelning var lågt, vilket inte är så konstigt eftersom våra brevbärare redan i dag går förbi var tredje postlåda utan att ha brev att dela ut.

Inom kort räknar vi med att brevvolymerna har fallit så pass mycket att andelen har sjunkit till varannan postlåda. I praktiken är det alltså vi användare som har infört varannandagsutdelning genom att i så pass mycket mindre omfattning kommunicera med brev så att brevbäraren inom kort endast kommer att ha brev varannan dag att dela ut till ett genomsnittligt hushåll, oavsett om utdelningsmodellen effektiviseras eller ej.

Lågt missnöje

I höstas genomfördes en pilot i Kävlinge och i Lund där de boende har fått pröva på varannandagsutdelning. Den utvärdering som PTS därefter har gjort bland pilotens deltagare visar att den nya utdelningsmodellen förefaller uppfylla mottagarnas behov. Av de tillfrågade är det endast 13 procent som har varit missnöjda med hur själva postutdelningen har fungerat under testperioden och tre av fyra är antingen positiva eller neutrala till att införa varannandagsutdelning av brev. Av de som har svarat i PTS undersökning är endast 22 procent missnöjda med den nya utdelningsmodellen. 

För gratistidningarnas del innebär detta att tidningar som tidigare delades ut på en viss veckodag, säg torsdagar, i stället delas ut på torsdagar eller fredagar beroende på vilken vecka det är. Vi hoppas givetvis på att vi även framöver kan dela ut gratistidningar, men om man inte är nöjd med våra villkor går det naturligtvis att vända sig till andra aktörer.

Beslutskedja: Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten

12/2
2020
21/2
2020
28/2
2020
17/4
2020
29/5
2020
5/6
2020
11/6
2020
1/10
2020
27/1
2021
3/2
2021
5/2
2021
12/2
2021
17/2
2021
17/2
2021
19/2
2021
24/2
2021
31/1
2023

Forrige artikel Debatt: C talar gärna om små skolor – men står på stora koncernernas sida Debatt: C talar gärna om små skolor – men står på stora koncernernas sida Næste artikel Debatt: Reform inom äldreomsorgen måste vara ekonomiskt hållbar Debatt: Reform inom äldreomsorgen måste vara ekonomiskt hållbar