Polisförbundet: Utbildning är vägen framåt för svensk polis

Även om man ibland upplever att tiden står stilla och förändringar går långsamt så räcker det med en titt i backspegeln för att se att utvecklingen har skett i ett rasande tempo.

Hade jag som nyutbildad polis i mitten av 1990-talet gjort ett tidshopp till 2021 hade jag blivit förvånad över hur snabbt utvecklingen gått. Den digitala tekniken, tillgången till nya kommunikationsplattformar och möjligheten att resa över landgränserna är helt andra i dag än när jag studerande på Polishögskolan. Det är också andra polisiära kunskaper och kompetenser som krävs i dag jämfört med mitten av 1990-talet.

Poliskåren har lyckats hänga med så pass bra i utvecklingen att vi fortfarande hör till de bättre i världen. Men sådant är inget som kommer av sig självt. Ska vi fortsätta att hänga med i den snabba utvecklingen, som sker på så många fronter samtidigt, behöver våra politiker lyfta blicken från snabba utspel i dagsaktuella frågor och rikta blicken framåt.

Saknas engagemang från politiker

Vi har frågat våra medlemmar vad de anser krävs för att svensk poliskår fortfarande ska vara en polis i världsklass 2030. Toppsvaren är: fler poliser (90 procent), att polisers grad av specialisering mot olika brottstyper måste öka (90 procent) och att polisers tillgång till fort- och vidareutbildning måste öka (85 procent). Frågorna ställdes till närmare 1 600 av våra medlemmar via Novus inför en kommande rapport om framtidens polis som vi gjort tillsammans med Kairos Future.

Från politiskt håll finns förståelsen för att vi behöver bli fler. Men i övriga frågor finns inte samma engagemang. Två statliga utredningar i modern tid (en beställd av en Moderatledd regering och en av en Socialdemokratisk) har landat i att utbildningen är vägen framåt för att svensk polis ska kunna hänga med. Den första utredningen hamnade i stort sett i papperskorgen och av den andra har det fortfarande inte blivit verkstad eftersom det saknats politisk majoritet för vad som borde uppfattas som en relativt blygsam förändring – att förlänga polisutbildningen med en enda termin.

Nu är det dags för våra politiker att fatta beslut i utbildningsfrågan. 

Argument för längre utbildning

Det finns flera argument för den föreslagna förändringen:

1. Mer behöver läras ut. Kraven på vad dagens poliser behöver kunna har blivit så många att utbildarna har svårt att få med allt som behövs utan att tvingas komprimera kursmoment.
2. Porten till fortsatta studier. Dagens grundutbildning öppnar inte porten till fortsatta studier på avancerad nivå. För poliser som på den akademiska vägen vill specialisera sig eller fördjupa sig finns väldigt få vägar att gå och arbetet med Polismyndighetens egna fort- och vidareutbildningar ligger hopplöst efter. Det större utbildningsutbudet finns först efter att man läst till extra poäng och nått kandidatexamen. Med en extra termin på grundutbildningen skulle alla poliser nå den nivån direkt och därmed ges betydligt större möjligheter till fortsatt utveckling.
3. Nyckeln till polisunik kompetens. I ett längre perspektiv handlar en förstärkt grundutbildning – och resurser till kvalitativ akademisk fort- och vidareutbildning för poliser – om att kunna dra nytta av de många gånger unika kompetenser och erfarenheter som förvärvas av den som jobbar som polis. Poliser har kunskaper som bättre måste tas om hand både på forskningsnivå och i den praktiska polisverksamheten. Allt annat innebär en samhällsförlust av värdefull polisiär kunskap.

Nu är det dags för våra politiker att fatta beslut i utbildningsfrågan. När arbetet mot målet om 26 200 poliser avslutas vid årsskiftet 2024-2025 kan – och bör – den förlängda polisutbildningen rulla igång direkt. För att det ska kunna ske kan inte de politiska besluten fortsätta att lysa med sin frånvaro. Den enda vägen till framtidens polis är framåt.