Ombilda MSB till Civilförsvarsmakten

Under en allvarlig kris måste vi vara säkra på att beslut fattas effektivt utan tveksamheter om vem som har mandat att besluta om vad. En ny myndighet med namnet Civilförsvarsmakten, med tydliga befogenheter gentemot andra aktörer, skulle kunna möjliggöra det.

Krångliga beslutsstrukturer

Inom Kungliga skogs- och lantbruksakademiens (KSLA) försörjningsberedskapsprogram finns fyra arbetsgrupper varav en med namnet Infrastruktur och utrikeshandel. Den har fokuserat på hur samhällets ansvarsvägar kan tydliggöras i kris. Arbetsgruppen har utgått från ett positivt anslag om ett önskat läge: Hur önskar vi att det gick till i kris – och ytterst krig?

Vi har landat i förslaget att ombilda Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till Civilförsvarsmakten. Analogt med den militära Försvarsmakten skulle den svara för det civila försvaret, med föreskriftsrätt över andra myndigheter och befogenhet att agera i kris och krig.

Dagens beredskapsstruktur består av tio sektorer och 61 beredskapsmyndigheter. På övre regional nivå indelas de 21 länsstyrelserna, och våra 290 kommuner, i sex civilområden (civo) med utsedda civo-ansvariga länsstyrelser. Strukturer som dessa är vackra på papper. Tanken att ansvaret enkelt ska nå fram är god, men i kris en något utopisk sådan.

Kriser kräver klarhet

Efter de senaste årens kriser – trafikkaoset på E22 och coronapandemin – har det klargjorts att det har saknats en handlingskraftig ledning, en tydlig ansvarsfördelning och en gemensamt kommunicerad lägesbild. Det har även framgått att dagens beslutsmodell kan bli omständlig.

Civilförsvarsmakten bör få ett operativt mandat att kunna beordra myndigheter att vidta åtgärder i kris.

I kris och krig vill vi vara säkra på att beslut fattas effektivt utan tveksamheter. Arbetsgruppen bedömer att Civilförsvarsmakten kan vara en del i detta. Myndighetens ansvarsområden liknar MSB:s, befolkningsskydd, krishantering, beredskapsvägledning för myndigheter och organisationer.

Traditioner kan behöva överges

Civilförsvarsmakten bör få ett operativt mandat att kunna beordra myndigheter att vidta åtgärder i kris. Det centrala i det mer beordrande sättet är att snabbare verkställa krisinsatser, och att även säkerställa detta lokalt. Civilförsvarsmakten ersätter inte nuvarande ordning utan förstärker den genom sitt beslutsmandat.

Men att utveckla en ny myndighet tar tid. Då är det positivt att vi redan är på väg mot en civilförsvarsmakt. I betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap föreslås MSB få ansvar för försörjningsberedskapens sammanhållning. Regeringskansliet har föreslagit att MSB från 2026 ska heta Myndigheten för civilt försvar (MCF) och genomgå organisationsförändringar för att bättre hålla samman den nationella beredskapsplaneringen. Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) har också introducerat en handlingsprincip för att mana till handling i kris.

En myndighet med föreskriftsrätt över andra myndigheter är inte en svensk förvaltningstradition, men i kris kan traditioner behöva överges. När den nya globala samhällsordningen så kräver, är det läge att överväga just detta. Vi menar att MCF har stor potential att bli den handlingskraftiga, stödjande och sammanhållande civilförsvarsmakt som vi behöver. Men då är det viktigt att alla verktyg och handlingsutrymmen kommer myndigheten tillhanda, och det skyndsamt.