Oklart hur regeringen vill stoppa utländsk finansiering av trossamfund

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) aviserar tillsammans med migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S) åtgärder mot utländsk finansiering av trossamfund. Hur det ska gå till vill de däremot ännu inte berätta.

Ministrarna Anders Ygeman och Jeanette Gustafsdotter presenterade nyligen de demokratikriterier som regeringen vill ska gälla för civilsamhälle och trossamfund.  
Ministrarna Anders Ygeman och Jeanette Gustafsdotter presenterade nyligen de demokratikriterier som regeringen vill ska gälla för civilsamhälle och trossamfund.   Foto: Anders Gustafsson
Anders Gustafsson

Det är i en debattartikel i GP som de båda ministrarna offentliggör sina planer. 

”När vi ger länder, organisationer och stiftelser som inte delar våra demokratiska värderingar fri väg att betala för byggen av moskéer eller kyrkor vet vi att det kommer med förväntningar. Det kan handla om att enskilda religiösa ledare med extrema tolkningar tillsätts eller att samfundet propagerar för extrema och antidemokratiska budskap”, skriver de i artikeln.

Däremot framgår det inte vilken sorts åtgärder de vill vidta eller hur deras planer för att ta frågan vidare ser ut. Altinget har frågat kulturminister Jeanette Gustafsdotters stab om det här innebär att en ny utredning ska tillsättas inom kort.

I debattartikeln skriver nämligen ministrarna att lagförslaget om demokrativillkor för civilsamhälle och trossamfund bara gäller de samfund som tar emot skattepengar, men att regeringen nu tar nästa steg.

Svaret från kulturministerns pressekreterare: ”Exakt hur översynen ska gå till bereds för närvarande i Regeringskansliet”.

De båda ministrarna skriver vidare i debattartikeln att utländsk finansiering riskerar att göra moskén, kyrkan eller templet till en ”propagandakanal för utländska aktörer, i stället för en mötesplats för svenska församlingsmedlemmar”.

Altinget har kontaktat centralt placerade personer inom ett par trossamfund. De avböjer intervju i nuläget då det ännu inte finns något konkret att ta ställning till.

En person gör reflektionen att det stramas åt på bred front från politiskt håll. Det gäller såväl för trossamfunden som för civilsamhället i stort. Det gäller också förslaget om etableringsstopp för konfessionella friskolor, som ifrågasättsflera håll

Samtidigt finns det en stark politisk vilja att försäkra sig om att inte offentliga medel hamnar fel och riskerar att bidra till extremism eller rentav terrorism.