Debatt

"Ökad ojämlikhet när krishanteringen missar människors utsatthet"

DEBATT. För den i en utsatt situation är det mer regel än undantag att drabbas hårdare i kris. Ojämlikheter i folkhälsa och skillnader i livsvillkor har inte uppmärksammats nog. Det saknas en social dimension i svensk krisberedskap, skriver Svenska Röda korset.

"Coronapandemin har drabbat alla i Sverige, men inte likadant."
"Coronapandemin har drabbat alla i Sverige, men inte likadant." Foto: Fredrik Sandberg/TT
Martin Ärnlöv
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Redan i juni 2020 varnade Folkhälsomyndigheten för att coronapandemin riskerade att öka hälsoskillnaderna mellan grupper i befolkningen utifrån socioekonomisk situation. Ett drygt halvår senare var varningen ett faktum: socioekonomiskt utsatta bostadsområden drabbades hårdare av smittspridning och av ekonomiska och sociala konsekvenser.

Den som har låg inkomst löper fyra gånger så hög risk att dö i covid-19 jämfört med den som har hög inkomst enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Har du ett yrke som inte medger hemarbete ökar risken att du behöver slutenvårdas för covid-19.

Äldre personer som bor trångt och i flergenerationsboende med familjemedlemmar som inte har möjlighet att arbeta hemifrån är extra utsatta för smittspridning. Likaså har de i osäkra boendelösningar eller hemlöshet svårt att följa rekommendationer och skydda sig själva och andra. Grupper som redan före pandemin led brist på tillgång till vård beskriver hur deras möjlighet att söka vård har försämrats under pandemin.

Krävs tydlig social dimension

Det är uppenbart att det finns brister i samhällets förmåga att stödja de som redan före krisen befinner sig i utsatta situationer. Vår nya rapport Människan i krisen lyfter utvecklingsområden för svensk krisberedskap, bland annat att viktiga aktörer som socialtjänsten bör få en tydligare roll.

Dagens krisberedskapssystem utgår från flera antaganden, som att den enskilde har en god förmåga att ta hand om sig själv och har tillgång till resurserna som krävs för att ta del av information. Frågan är om vi vet tillräckligt om hur detta skiljer sig åt på individ- och gruppnivå, och om människors utsatthet bereds utrymme i de risk- och sårbarhetsanalyser som offentliga aktörer utför?

Det krävs en tydligare social dimension i Sveriges krisberedskap för att den ska fungera för de som behöver samhällets insatser mest.

Nödvändiga åtgärder

De ojämlika konsekvenserna av coronapandemin måste också redan nu bemötas med satsningar och åtgärder i mycket högre utsträckning. Det behövs tydlighet i kommuner och regioners ansvar och samarbete mellan flera nivåer och aktörer. Och för att identifiera utmaningar och lösningar behöver insatsernas målgrupper inkluderas när insatser planeras.

Låt mig ge några exempel:

  • Temporära boendealternativ för att öka möjligheten till social distansering.
  • Extra skolstöd för läxhjälp och undervisning.
  • Nedstängningar av verksamheter för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden måste kompenseras med annan verksamhet eller bedömas som kritisk verksamhet i större utsträckning än i andra områden.
  • Uppföljningen av testning är begränsad, men flera regioner rapporterar att möjligheten inte utnyttjats jämlikt. Det handlar inte enbart om information utan även om nytänkande kring tillgänglighet, närsjukvårdens villkor att möta målgruppen, uppsökande och förtroendeskapande åtgärder.
  • Anpassade testningsmöjligheter med utökade öppettider och lokal närvaro, och möjligheten att boka tid för vaccination via telefon, är några positiva steg mot att möta målgruppen utifrån förutsättningar och livsvillkor.

Anpassa krishanteringen

Coronapandemin har drabbat alla i Sverige, men inte likadant. Denna insikt innebär att krishanteringen måste anpassas efter människors olika livsvillkor och förutsättningar. Parallellt behövs också tydligare åtgärder för att motverka de långsiktiga effekterna, särskilt för de grupper som redan riskerade större utsatthet och sämre hälsa. På längre sikt riskerar annars pandemin att ytterligare förstärka den ökande ojämlikheten i folkhälsa i det svenska samhället – utan att vi står starkare inför nästa kris.

Dokumentation

Läs Röda korsets rapport här.


Nämnda personer

Martin Ärnlöv

Generalsekreterare Svenska Röda korset, ordförande Nysta
Examen från ekonomprogrammet på Handelshögskolan i Göteborg 1988.

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget