Oacceptabla skillnader i hjärtvården måste åtgärdas

Företrädare för professionen, patientorganisationer och läkemedelsföretag.
Se undertecknare i faktarutan
Svensk hjärtsjukvård har gjort stora framsteg de senaste 25 åren. I slutet av 90-talet var vartannat dödsfall i Sverige orsakat av hjärtsjukdomar, idag har siffran sjunkit till 30 procent. En fantastisk utveckling! Och ett mycket fint betyg till sjukvården och dess personal.
Annica Ravn-Fischer
Överläkare Kardiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Anders Åkesson
Förbundsordförande Riksförbundet Hjärtlung
Boris Klanger
Specialist i allmänmedicin, verksamhetschef
Sandra Eketorp Sylvan
Medicinsk Direktör, Amgen Sverige, part i initiativet ”3 Miljarder Slag”
Maria Eklind, kardiolog
Medicinsk Direktör, Novo Nordisk Sverige, part i initiativet ”3 Miljarder Slag”
Men trots stora framsteg är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den främsta dödsorsaken. Varje år dör tiotusentals svenskar i sjukdomar som till stor del faktiskt skulle kunna förebyggas eller behandlas med rätt insatser.
Det är viktigt att vi inte slår oss till ro, utan att vi kraftsamlar och fortsätter att utveckla sjukvården.
Ojämlig vård riskerar liv
Vi vill föreslå en nationell strategi för hjärtsjukvården som en strategisk grund för att stärka alla patienters rätt till vård – oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har.
Ojämlik vård riskerar liv. I dag varierar risken att dö eller drabbas av återkommande hjärtproblem kraftigt beroende på kön, utbildningsnivå och var i landet man bor. Statistiken talar sitt tydliga språk: För kvinnor med förgymnasial utbildning avlider nästan 20 procent inom 28 dagar efter akut hjärtinfarkt. För kvinnor med eftergymnasial utbildning är samma siffra 11,4 procent.
Skillnaderna är oacceptabla och måste åtgärdas.
En viktig faktor i denna ojämlikhet är bristen på likvärdig tillgång till hjärtrehabilitering. Vi vet att rätt insatser efter en hjärtinfarkt, såsom stöd med motion, kost, rökavvänjning och medicinsk uppföljning, kan minska risken för återinsjuknande och förbättra livskvaliteten. Ändå får alldeles för få patienter tillgång till den rehabilitering de behöver.
Forskning, utveckling och beprövad erfarenhet visar vägen. Studier visar tydligt att rätt förebyggande insatser kan spara liv. Patienter som genomgår strukturerad hjärtrehabilitering återinsjuknar mer sällan, och många av de riskfaktorer som leder till nya hjärtproblem kan behandlas effektivt med stöd från primärvården. Trots detta ser vi stora brister i hur rehabiliteringen genomförs, och ofta saknas resurser och struktur för att följa upp patienterna på ett effektivt sätt.
Det behövs en nationell strategi
Därför är det uppenbart att Sverige behöver en nationell strategi för hjärtsjukvården. En strategi skulle, utifrån befintliga styrdokument såsom Kunskapsstyrningen och det nationella programområdet hjärt- och kärlsjukdomar, bli ett effektivt verktyg för att systematiskt engagera nya delar av sjukvården, inklusive primärvård och kommunal omsorg. Den skulle också vara ett verktyg för att de nationella vårdförloppen och andra delar av Kunskapsstyrningen sprids och implementeras fullt ut. En strategi möjliggör också samverkan med andra aktörer, som skolan och ideella sektorn i det preventiva arbetet.
Genom denna samordnade strategi kan vi ta nästa steg för att vården blir mer jämlik och tillgänglig för alla patienter.
Lärdomen från cancerområdet och 15 års arbete med den nationella cancerstrategin visar att en satsning på en nationell strategi behöver inkludera en nationell samordnare. I detta fall skulle samordnaren ansvara för att hjärtrehabilitering prioriteras i hela landet och att resurser riktas mot både förebyggande och uppföljande vård.
Primärvården, som har en nyckelroll i att säkerställa patienternas långsiktiga hälsa, måste stärkas. Genom att ge vårdpersonal bättre verktyg och tydligare riktlinjer kan vi skapa en vårdkedja där varje patient får den uppföljning och behandling som krävs för att undvika återkommande hjärtproblem.
Hög tid för ett helhetsgrepp
Att satsa på hjärtsjukvården är inte bara en investering i människors livskvalitet, utan också en klok samhällsekonomisk satsning. Hjärt-kärlsjukdomar står för en betydande del av vårdens kostnader och en effektivare hjärtrehabilitering skulle minska behovet av akutvård och återinläggningar. Kostnaden för hjärtinfarkter och relaterade sjukdomar uppgår till miljardbelopp varje år, och varje och varje hjärt-kärlhändelse som kan undvikas genom förebyggande insatser kan spara samhället stora resurser.
Vi kan inte vänta. För att minska dödsfallen och ojämlikheterna i hjärtsjukvården behöver Sverige en nationell strategi. Det är hög tid att regeringen tar ett helhetsgrepp om hjärtsjukvården och ser till att alla, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, får den vård de förtjänar. Vi står redo att bidra till denna förändring och uppmanar beslutsfattare att agera nu.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över












