Nu måste EU och Sverige göra mer för att stoppa världshungern

USA är världens största enskilda biståndsgivare. Sedan president Trump pausade allt bistånd rapporteras om fasansfulla konsekvenser. Humanitär hjälp har ställts in med omedelbar verkan och bromsmediciner och andra hälsoinsatser har avslutats.

Hunger ökar den globala instabiliteten

Det som är mindre känt är att USA också är en av världens största finansiärer av jordbruksbistånd. Amerikanskt bistånd stödjer jordbrukare i utvecklingsländer att producera mat för den egna befolkningen. När biståndet stoppas är det alltså inte bara utdelningar av matpaket som stoppas, utan omfattande delar av jordbruksproduktionen i världens utvecklingsländer.

USA:s beslut får därför omedelbara konsekvenser för världshungern; både för den mat som finns tillgänglig i dag och den som odlas för morgondagen. Ökad hunger leder inte bara till ökat mänskligt lidande och ökad global instabilitet; det bidrar också till ökad osäkerhet för Sverige och Europa.

Det tomrum som USA lämnar efter sig i utvecklingsländer är en gyllene chans för världens andra stormakter att öka sitt inflytande. Mat är makt. Vi såg hur Ryssland bokstavligen köpte röster i FN:s generalförsamling från afrikanska länder med vete efter kriget mot Ukraina startade. Vi kan förvänta oss mer av den varan om inte EU snabbt går in och axlar den rollen.

Om bönder inte längre får nödvändigt stöd för att kunna hålla sina gårdar i gång så kommer de tvingas att överge dem för att söka försörjning i städerna. Då kommer vägen tillbaka till en fungerande jordbruksproduktion att vara oerhört lång.

Svenska konsumenter kan drabbas

Kompetensen kommer att försvinna, gårdarna kommer gå ur böndernas ägo, djuren kommer försvinna och åkrarna kommer växa igen. Det vore en katastrof med potentialen att försvaga hela det globala livsmedelssystemet många år framöver. Med andra ord står även svenska konsumenter att förlora på detta. Även våra hyllpriser kan komma att påverkas.

Mat är makt.

Det globala livsmedelssystemet är tätt sammanlänkat. Tillgången på varor i ett land påverkar ofta priserna på andra sidan jorden. Just nu kan vi se hur kaffepriserna går upp till följd av dåliga skördar i Latinamerika. År 2023 sköt priset på vete och matolja i höjden till följd av kriget mot Ukraina. Om bönder i Latinamerika, Afrika och Asien inte längre får stöd av USAID kommer effekterna på livsmedelspriser troligen påverkas inom kort, inte minst för världens fattiga.

USA backar från sina globala åtaganden på område. Nu ligger ett tungt ansvar på EU och Sverige att kliva fram och ta mer globalt ledarskap. Att skygga undan från det ansvaret kommer inte bara att skapa mänskligt lidande i världens utvecklingsländer, utan ökad osäkerhet, instabilitet och ekonomisk turbulens även hos oss.

Matpaket räcker inte

USA:s hastigt nedlagda bistånd måste matchas av andra aktörers ökade engagemang. Därför uppmanar vi regeringen att:

• Göra en analys av de tomrum som USAID lämnar efter sig. Sverige bör tillsammans med andra länder, särskilt inom EU, fylla dem utifrån vilka verksamheter som är mest nödvändiga och svårast att återupprätta.
• Öka satsningar på livsmedelsförsörjning. Regeringen har redan infört en ny skrivelse i biståndsbudgeten som belyser vikten av att bidra till hållbara livsmedelssystem – det är viktigt. Utvecklingsländer behöver ett bredare stöd än de matpaket nödställda får. Utvecklingsländerna behöver ha kapacitet att försörja sig själva med mat annars är varken fattigdom, krig eller flykt långt borta.
• Bidra till nya handelsmöjligheter. Vi måste göra mer med mindre när USA lämnar den globala arenan. Nya satsningar måste göras för att utveckla förutsättningarna för handel med och i utvecklingsländer. Skuldavskrivningar, institutionell utveckling, bättre värdekedjor och bättre handelsavtal krävs för att skapa en jämlik spelplan för världens fattiga.