Debatt

Nordiska kulturinstitutioner: Norden blir aldrig starkare än sitt kulturliv

I tider av oro och ekonomisk osäkerhet är kulturens roll viktigare än någonsin. Nordens kulturinstitutioner och nordiskt kulturarbete behöver stärkas när samhället utsätts för påfrestningar, skriver företrädare för de nordiska ländernas bransch- och arbetsgivarorganisationer inom teaterområdet.

Teaterproduktionen kom i gång snabbt efter pandemin men många kämpar fortfarande för att få tillbaka publiken, skriver debattörerna.
Teaterproduktionen kom i gång snabbt efter pandemin men många kämpar fortfarande för att få tillbaka publiken, skriver debattörerna. Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Mikael Brännvall
Vd Svensk Scenkonst 
Peter Mark Lundberg
Direktör Dansk Teater 
Morten Gjelten
Direktör Norsk teater- og orkesterforening 
Kaisa Paavolainen
Vd Finlands teatrar 
Erik Ulfsby
Teatersjef Det norske teatret 
Joachim Thibblin
Teaterchef Svenska teatern 
Magnus G Thoraldsson
Vd Leikhusid 
Elisabeth Hansen
Vd Trøndelag teater
Petra Brylander
Vd Uppsala stadsteater 

Det nordiska kulturlivet och scenkonsten står i en uppförsbacke av utmaningar. Branschen kommer att leva med effekterna av coronakrisens nedstängningsperioder under lång tid framöver. Produktionen kom i gång snabbt efter pandemin men många kämpar fortfarande för att få tillbaka publiken. En publik som har förändrat sitt beteende och numera tenderar att köpa sina biljetter senare och mer spontant. Det råder också allvarlig kompetensbrist inom ett antal av scenkonstens yrkesområden, bland annat scentekniker.

Biljettförsäljningen påverkas negativt

Till detta läggs oron över att den annalkande lågkonjunkturen kommer att påverka biljettförsäljningen negativt. Kriget i Ukraina har lett till stigande priser och energikris. Dessa utmaningar skiljer sig inte åt mellan våra nordiska länder, vi står vi alla inför samma svårigheter. Något som inte enbart våra kulturpolitiker behöver vara uppmärksamma på, utan alla som värnar ett starkt samhälle. Genom god samverkan och utbyte mellan våra nordiska länder kan vi stå starkare.

Det fria ordet, den fria konsten och det gemensamma kulturarvet är ofta det första som angrips i kampen om makten.

I tider av oro och ekonomisk osäkerhet ökar kulturens betydelse i samhället. I robusta samhällen är kulturen en av de bärande pelarna, inte minst när det handlar om att värna och utöva yttrandefriheten. Ett fritt och självständigt kulturliv stärker samhällets beredskap och människors förmåga att hantera och möta de utmaningar de ställs inför. Detta ser vi bevis på i både Ukraina och andra krigs- och konfliktdrabbade länder. Det fria ordet, den fria konsten och det gemensamma kulturarvet är ofta det första som angrips i kampen om makten.

Värna och stärk kulturlivet

Mot den bakgrunden behöver våra länders kulturliv värnas och stärkas. Det är i dag ännu viktigare att kulturpolitiken organiseras och styrs på ett sätt som säkerställer den konstnärliga friheten, principen om armlängds avstånd och en stabil och långsiktig finansiering. Kulturens verksamheter utgör en avgörande infrastruktur för såväl fri konst som för yttrandefrihet och skapande.

Vi, de nordiska ländernas bransch- och arbetsgivarorganisationer inom teaterområdet, betonar därför hur viktigt det är att våra nordiska kulturministrar värnar och främjar samarbete. Stärk Nordiska rådets kulturfond. Stärk Nordiska rådets kulturbudget. Skapa utrymme för kulturutbyten och samarbeten mellan våra nordiska länder. Vi har mycket gemensamt och kan med stärkt erfarenhetsutbyte utveckla våra respektive verksamheter.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget