Norden måste stå upp för jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter i FN

Under det senaste året har vi sett hur rätten att bestämma över sin egen kropp och jämställdhet har mött ett motstånd som för bara några år sedan hade varit otänkbart. Centrala åtaganden för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) ifrågasätts, finansiering dras in och välorganiserade aktörer runt om i Europa driver på för att rulla tillbaka rättigheter som tidigare kändes självklara.

De nordiska länderna har ett viktigt ansvar

När regeringar från hela världen samlas för vårens FN-förhandlingar inom kvinnokommissionen och befolkningskommissionen sker det i en kontext där både rättigheter, internationella normer och FN:s arbete är under stor press. Särskilt ifrågasatta är sexuella och reproduktiva rättigheter, jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter. Det sker inte bara genom enskilda bakslag, utan som en del av samordnade politiska rörelser. Som nordiska parlamentariker är vi oroade. När dessa rättigheter undergrävs drabbar det både individers frihet och länders ekonomiska utveckling.

Vid FN-förhandlingarna kommer medlemsstaterna överens om globala regelverk som sätter riktningen för nationell lagstiftning, politiska prioriteringar och det civila samhällets handlingsutrymme världen över. I dessa sammanhang har de nordiska länderna ett viktigt ansvar.

Norden har länge varit världsledande i att stå upp för jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt behovet av ett starkt samarbete i FN. I de kommande FN-förhandlingarna måste de nordiska regeringarna fortsätta att vara en enad progressiv röst.

Sexuella rättigheter är mänskliga rättigheter

För oss parlamentariker är det avgörande att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter erkänns som mänskliga rättigheter. I dessa rättigheter ingår rätten att bestämma över sin egen kropp, tillgång till preventivmedel, säker abort och sexualundervisning. Jämställdhet måste fortsätta att vara ett prioriterat politiskt mål. Våra regeringar måste motsätta sig alla försök att försvaga skyddet för kvinnor, flickor och hbtqi-personer.

Om de nordiska länderna ska förbli progressiva röster internationellt är det viktigt att ständigt stärka och utveckla arbetet på hemmaplan

De beslut som fattas i FN sänder signaler långt bortom förhandlingsrummen i New York. De bidrar till att forma den politiska miljö där nationella myndigheter och civilsamhällesaktörer verkar. Kairoagendan och Pekingplattformen utgör två viktiga gemensamma referenspunkter för åtaganden om SRHR och jämställdhet. De nordiska regeringarna måste värna dessa.

Trovärdigt globalt ledarskap bygger på fortsatt uppmärksamhet på hemmaplan. Även om vi i Norden har en stolt tradition av att främja jämställdhet står vi fortfarande inför allvarliga utmaningar med sexuellt och könsrelaterat våld samt polariserade debatter om kön och rättigheter. Om de nordiska länderna ska förbli progressiva röster internationellt är det viktigt att ständigt stärka och utveckla arbetet på hemmaplan.

Norden behöver en enad front

De aktörer som nu utmanar och försöker inskränka sexuella och reproduktiva rättigheter och jämställdhet är välorganiserade. Därför måste även de nordiska länderna och våra allierade i olika delar av världen samarbeta och ha en enad front när vi försvarar dessa rättigheter.

Snart drar FN-förhandlingarna igång. Vi uppmanar Nordens regeringar att fortsätta att agera som tydliga, rättighetsbaserade och konstruktiva aktörer i det internationella samarbetet. Rättigheter är bara verkliga om vi ger dem en röst.