Debatt

"Naturen måste lyftas på EU:s dagordning"

DEBATT. EU-besluten på en lång rad områden kommer att påverka naturen och den biologiska mångfalden. Det innebär att svenska EU-parlamentariker kommer kunna vara viktiga röster för naturen även om de inte sitter i miljöutskottet, skriver Naturskyddsföreningens Karin Lexén och Världsnaturfondens WWF:s Håkan Wirtén.

Håkan Wirtén och Karin Lexén.
Håkan Wirtén och Karin Lexén.Foto: Världsnaturfonden WWF/Naturskyddsföreningen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Karin Lexén
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

På söndag är det EU-val. EU:s politik påverkar naturen långt utanför unionens gränser. I snitt är 80 procent av medlemsländernas miljölagstiftning baserad på EU:s lagstiftning. FN:s expertpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) rapporterade förra veckan att vi kan komma att förlora så mycket som en miljon arter de närmaste decennierna, tillsammans med viktiga ekosystemsfunktioner som vi människor är beroende av.

Besluten i EU påverkar naturen

Hur vi fattar beslut på en lång rad olika områden kommer att påverka naturen. Det innebär att svenska EU-parlamentariker kommer kunna vara viktiga röster för naturen även om de inte sitter i miljöutskottet. Hur budgeten ser ut, lagstiftning efterlevs, utvecklingssamarbetet utformas och finansiella aktörer regleras har alla stor påverkan på ekosystemen.

De närmaste fem åren vill vi att EU tar sig an den biologiska mångfalden som den kärnfråga den är – inte något som kan vara bra att ha vid sidan av allting annat. Här är fem områden där EU och det nya parlamentet kan göra stor skillnad för livet i Europa och på vår planet:

  • Hantera EU:s stora ekologiska fotavtryck på ekosystemen i andra delar av världen. Utöver klimatutsläppen så påverkar vi tropiska skogar och gräsmarker genom import av soja, palmolja och kakao samt nötkött.
    EU bör ta fram en handlingsplan mot avskogning och utarmning av ekosystem, inklusive bindande regelverk för exempelvis offentlig upphandling, som säkerställer att de varor vi konsumerar kommer från hållbar produktion.
    EU:s länder importerar också cirka 60 procent av den sjömat som äts i EU – det olagliga och okontrollerade fisket är ett stort problem som driver överfisket. Här behöver EU se till att reglerna i den gemensamma fiskepolitiken genomförs. EU:s länder måste också själva ta ansvar för ett hållbart fiske.

  • Restaurera ekosystem och skydda värdefulla naturområden. Tre fjärdedelar av världens landekosystem är enligt IPBES kraftigt påverkade av mänsklig verksamhet – och i Europa mer än på andra kontinenter. Att återställa våtmarker, älvbräddar, ålgräsängar och skogar bidrar till att arterna överlever och att vi behåller viktiga ekosystemfunktioner som vattenrening och infiltration till grundvattnet.
    Att komma igång med återskapande av ekosystem liksom bättre gröna förbindelser, så kallad grön infrastruktur, mellan naturområden i Europa bör vara en viktig del i den nya strategin för biologisk mångfald som beslutas nästa år. Ekonomiska resurser för skydd och skötsel av värdefulla områden behöver öka.

  • En förändrad jordbrukspolitik. Hur vi producerar och konsumerar mat är en av de största orsakerna till förlust av biologisk mångfald. I Europa är jordbruket den faktor som påverkar ekosystemen mest. Den gemensamma jordbrukspolitiken utgör 40 procent av EU:s budget. Att se till att den pågående översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken går till bättre miljö och förutsättningar på landsbygden, bland annat ekologisk produktion, skulle ha avgörande effekt på naturen i EU.

  • Tillämpa EU:s miljölagstiftning istället för att urholka den. EU har redan regelverk som utgår från vad ekosystemen behöver för att fungera, exempelvis naturvårdsdirektiven, vattendirektivet och det marina direktivet. Det finns dock stora brister i genomförandet, också i Sverige.
    I Sveriges rapport till EU framgår det att Sverige inte lever upp till naturvårdsdirektivets krav. Det beror huvudsakligen på förlust av livsmiljöer och arter genom ensidig markanvändning och allt för intensivt fiske. EU-parlamentet bör se till att kommissionen utkräver ansvar av de länder som brister i genomförandet av direktiven och se till att översyner, just nu av vattendirektivet, inte leder till försvagningar genom till exempel förlängda undantag.

  • Ta ledarskap för naturen. EU kan och bör ta den ledande roll globalt som världen behöver. År 2020 är ett supermiljöår då världens länder ska komma överens om en ny handlingsplan för biologisk mångfald, skärpa de nationella åtagandena inom klimatkonventionen och komma överens om hur man tar vidare de globala hållbarhetsmålen, många med miljöinriktning, som går ut.

Ett livsviktigt val

EU-valet på söndag är inte bara ett oerhört viktigt val för klimatet. Det är också ett val för den fantastiska rikedom av livsformer och arter som människan lever av och med. 

EU-valet på söndag är inte bara ett oerhört viktigt val för klimatet. Det är också ett val för den fantastiska rikedom av livsformer och arter som människan lever av och med. Rösta på söndag. Det är, enkelt sammanfattat, livsviktigt.

Nämnda personer

Håkan Wirtén

Generaldirektör SMHI
fil.kand i skogsbruk (Sveriges lantbruksuni. 1987)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00