När skolvalet sviker arbetsmarknaden är det dags att agera

Sedan 1 januari gäller nya regler för hur gymnasieutbildningar ska planeras. Tidigare styrdes utbudet nästan enbart av elevernas önskemål, en planering som Sverige var ensamt i världen om. Detta skapade en obalans där populära utbildningar svällde medan yrken med stor efterfrågan förblev utan ny kompetens.

Dubbla marknader uppstod

Systemet har länge ifrågasatts. Det enklaste sättet att förklara varför bygger på de dubbla marknader som uppstod; en prioriterad utbildningsmarknad och en bortglömd arbetsmarknad. Men eftersom de två marknaderna var frikopplade från varandra i det att utbildningsmarknaden tjänade pengar på att erbjuda det eleverna efterfrågade, inte vad arbetsgivare ville anställa, blev det stora störningar.

De nya reglerna innebär att utbildningsarrangörerna nu ska nu väga in arbetsmarknadens behov – men två allvarliga problem återstår

Utbildningsarrangörerna, kommuner och fristående skolor, fick in sina pengar från elever som valde deras utbildningar och tog med sig den kommunala skolpengen som finansierade båda skolsystemen. Den marknaden fungerande i meningen att elevernas efterfrågan och anordnarnas utbud matchade. Men konkurrensen mellan olika kommuner och med fristående skolor bidrog till ett överskott av platser och därmed höga kostnader.

Den andra marknaden, det privata näringslivet och den offentliga sektorn som vill anställa människor som klarar av de jobb som de behöver få utförda, fungerade med ett understatement sämre.

De nya reglerna innebär att utbildningsarrangörerna nu ska nu väga in arbetsmarknadens behov – men två allvarliga problem återstår:

Reformen måste gälla alla skolor

För det första omfattas friskolorna inte fullt ut av reformen. Om reformen ska lyckas måste den gälla alla skolor, oavsett huvudman. Riksdagen bör skärpa lagstiftningen och ge Skolverket mandat att säkerställa att även friskolor följer dimensioneringslagen. Annars riskerar vi att den nya planeringen undermineras och att utbildningssystemet fortsätter att producera för få undersköterskor, svetsare och tekniker – och för många gymnasieekonomer och samhällsvetare utan en tydlig väg till jobb.

För det andra satsar vi inte tillräckligt på att informera eleverna om arbetsmarknadens behov. Ingen styrning i världen hjälper om eleverna inte har tillräcklig kunskap för att göra genomtänkta val. Här spelar initiativ som Arbetets museums Jobbcirkus en avgörande roll. I Jobbcirkus får elever på högstadiet insikter om hur utbildningar leder till jobb, en ökad självkännedom och verktyg för att fatta medvetna beslut om sin framtid. Genom inspirerande berättelser och faktabaserad information visar Jobbcirkus tydligt hur sannolikheten ser ut att en utbildning faktiskt leder till ett jobb.

Se till att hela skolväsendet omfattas

Jobbcirkus har redan visat resultat – Arbetets museum kan svart på vitt peka på hur utställningen kraftigt ökat efterfrågan på yrkesförberedande program, vilket förbättrar matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad. Genom att säkerställa att alla elever får möjlighet att ta del av sådan vägledning kan vi ge unga bättre förutsättningar att göra val som leder till en trygg försörjning.

Beslutet om att reformera planeringen av gymnasieskolans och vuxenutbildningens utbud har ett starkt stöd i riksdagen. Det är bra. Men om beslutet ska få den effekt som riksdagen förväntar sig, då behövs det en del justeringar. Det är viktigt att hela skolväsendet omfattas, även de fristående skolorna. Och det behövs en förstärkt studievägledning för att ge elevernas en bättre kunskap om dagens och morgondagens arbetsmarknad. Det är dags att agera.