Naivt att tro att antisemitismen är isolerad till en stad

Nyligen presenterade Malmös samordnare mot antisemitism en forskningsbaserad förstudie om antisemitismen i Malmös skolor: ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap”. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö, en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt. Det är första gången en så omfattande kartläggning om antisemitismen i skolan görs i Sverige.

Presenterat svart på vitt

Bakgrunden är den samverkansöverenskommelse som ingicks hösten 2019 mellan Malmö stad och Judiska församlingen Malmö om att motarbeta antisemitism och stärka förutsättningarna för judiskt liv i Malmö. Som ett led i det arbetet tillsattes en samordnare mot antisemitism, speciellt inriktad på arbetet i skolorna.

Studien visar att antisemitism förekommer på många skolor. Alla de fjorton judiska barn och unga som intervjuas vittnar om otrygghet, trakasserier och okunskap. Vissa grund- och gymnasieskolor i Malmö anses vara otänkbara alternativ för judiska familjer.

Även om problematiken var väl känd för oss är det en annan sak att få det presenterat svart på vitt, illustrerat av dessa unga judars vittnesmål. Även omfattningen har fått oss att reagera med bestörtning. Det får inte finnas några som helst hinder för judar att leva ut sin identitet i Malmö.

I studien framgår också att antisemitismen kan bemötas och bekämpas med rätt verktyg: tidiga, långsiktiga och kunskapshöjande insatser.

Malmö kan skapa en modell

Det finns alltså en färsk, unik och gedigen forskningsbaserad kartläggning av en synnerligen angelägen problematik och som är tillgänglig för vem som helst att ta del av. Den innehåller dessutom slutsatser som för Malmös del ska utmynna i konkreta insatser för att stödja skolpersonal i att utveckla sitt arbete, samt stärka närvaron av judisk kultur, judiskt liv och judiska personer i skolan. Vår förhoppning är att Malmö kan skapa en modell för hur man kan arbeta med dessa frågor runt om i hela Sverige.

Det vore naivt att tro att antisemitismen i Sverige skulle vara isolerad till en stad.

Sara Wettergren (L) och Ewa Bertz (L)

Nationell antisemitism

Trots det har studien i många sammanhang använts slentrianmässigt som intäkt för att Malmö, just specifikt Malmö, fortfarande är hemsökt av antisemitism, och att det är detta som är huvudproblemet. Antisemitismen i Malmö anses vara en nationell angelägenhet, men ingen vill prata om nationell antisemitism. Intresset för de framåtblickande delarna i studien är slående lågt.

Det är inte bara värdefull kunskap som går förlorad när grunda och förutsägbara analyser tar överhanden. Det gynnar framför allt inte den judiska befolkningen, som har ett intresse av att problemen med antisemitism belyses från alla håll.

”Handen upp kommunerna”

Malmö har tveklöst problem med antisemitism. Eftersom Malmö har en stor befolkning med ursprung i mellanöstern gör sig Israel/Palestinafrågan ständigt påmind och präglar den problematik som judar i staden upplever.

Men det vore naivt att tro att antisemitismen i Sverige skulle vara isolerad till en stad. I några delar av Sverige finns sannolikt en liknande problematik, i andra delar en helt annan, men som likväl är värd att titta närmare på. I Malmö har vi fått svaren eftersom vi ställt frågorna. Handen upp alla kommuner i Sverige som gjort detsamma.

Vi vill därför uppmana våra kollegor i övriga kommunsverige att ta del av rapporten och sätta sig in i vilka utmaningar som förekommer ute på skolorna i den egna kommunen och fundera på vad vi kan göra åt problemen – tillsammans och på respektive håll. Under tiden fortsätter Malmö sin egen resa mot en stad som judar väljer att flytta till, inte från.