Forskare: Så kan regeringen utforma Sveriges mineralstrategi

Mineralförsörjning har blivit en del av det geopolitiska maktspelet. Kina använder mineralexport som ett verktyg för att påverka andra länder och riktar in sig på västerländsk industri. För att tillgodose sina egna behov intresserar sig USA alltmer för andra länders mineraltillgångar, exempelvis i Ukraina och på Grönland. EU är importberoende och lanserar nu initiativ som tar sikte på att påskynda utvinning inom unionen.

Men mål om ökad utvinning hamnar ofta i konflikt med andra mål, både nationellt och lokalt. Dessa målkonflikter måste synliggöras och hanteras – men hur detta ska göras saknar EU svar på. Att undfly dessa frågor riskerar att förstärka motstånd mot gruvbrytning och försvåra att målen nås.

Ökad inhemsk förädling kan minska importberoendet, skapa fler arbetstillfällen och ge större acceptans för mineralutvinning

Vi som leder forskningsprogrammet Mistra Mineral Governance uppmanar regeringen att särskilt beakta åtta områden i den mineralstrategi som nu mejslas fram:

• Förutsägbara regelverk
  Att öppna nya gruvor och säkerställa finansieringen tar lång tid. Dessutom råder stor osäkerhet om hur mycket och vilka mineraler som behövs i framtiden. Därför behövs en förutsägbar inriktning för hela mineralsektorn, snarare än prioritering av enskilda mineral.
• Cirkulär ekonomi och alternativa material
  Hur material används i samhället avgör behovet av gruvor. Återvinning är viktig men räcker inte om efterfrågan på material fortsätter öka. Teknikutveckling behövs för att ersätta kritiska mineral.
• Fördelning av risker, intäkter och kostnader
  Den ekonomiska vinsten vid mineralutvinning tillfaller ägaren medan stat och markägare får del av bolagsskatt, arbetsgivaravgift och mineralavgift. Alternativa fördelningsmodeller behöver undersökas, exempelvis att berörda kommuner ersätts och att intäkter fonderas.
• Utveckla inhemsk förädling
  EU är starkt importberoende av många kritiska mineral men det är för vidareförädlad råvara som EU:s beroende och Kinas dominans är som störst. Ökad inhemsk förädling kan minska importberoendet, skapa fler arbetstillfällen och ge större acceptans för mineralutvinning.
• Etablera en modell där berörda rättighetshavare kan delta i tillståndsprocesser
  Sverige kan lära av internationella exempel där myndigheter och gruvbolag har utvecklat modeller för kapacitetsfinansiering. Genom en sådan modell kan exempelvis samebyar rekrytera expertis och genomföra konsekvensanalyser.
• Förtydliga samernas rättigheter
  Majoriteten av de kända inhemska mineralresurserna finns i Sápmi. Sverige kritiseras av internationella organisationer och expertorgan för bristande rättighetsskydd för samer i tillståndsprocesser. Lagstiftningen behöver förtydliga samers rättigheter och inflytande, för att möjliggöra effektivare tillståndsprocesser.
• Fördjupa samarbetet med andra länder
  Att många länder i dag lägger allt större vikt vid självförsörjning och nationell säkerhet riskerar att förändra svenska företags förutsättningar på en internationell mineralmarknad. För att inte fastna i rivalitet bör EU i första hand fördjupa samarbeten med mineralproducerande länder.
• Se möjligheterna i ett nytt geopolitiskt landskap
  Handel med kritiska mineraler påverkar allianser och internationella samarbeten. Sverige står för en betydande del av EU:s mineralutvinning men saknar en tydlig strategi för hur exporten ska stärka svensk säkerhet.

I takt med att efterfrågan på mineraler ökar inom EU ställs Sverige inför allt fler ekonomiska, miljömässiga och kulturella målkonflikter kring hur risker och välstånd ska fördelas. Regeringens kommande mineralstrategi bör ta fasta på flera perspektiv och våga ta ställning.