Låt fler studenter få chansen att göra praktik

Snart tar många studenter examen från högskolan eller universitetet och kliver in i arbetslivet. Vissa är bättre förberedda än andra på vad som väntar dem efter studierna. 

I höstas publicerade Akavia arbetsmarknadsrapporten Efter examen, om arbetsmarknaden för nyutexaminerade akademiker. Den visar att arbetslösheten och osäkerheten har ökat bland nyexaminerade, samtidigt som personliga kontakter har blivit viktigare för att få jobb.

Det personliga nätverket är avgörande

När personliga kontakter blir viktigare för studenters etablering riskerar rekryteringen att få en socioekonomisk snedvridning. Olika utbildningar ger olika förutsättningar att bygga nätverk. En tredjedel av studenterna har praktik inom ramen för sina utbildningar, vilket kommer att gynna deras etablering på arbetsmarknaden. Hur ska studenter som inte har tillgång till praktik skapa sig det där nätverket som kan vara avgörande för det första jobbet?

Att arbetsgivare hellre väljer en erfaren kandidat före en nyexaminerad är inte konstigt. Praktiska inslag i utbildningen blir särskilt viktiga när arbetsmarknaden är svag.

Det finns en viss spänning mellan arbetsmarknadsnära och mer teoretiska inslag. En rimlig avvägning är mer arbetsmarknadsnära inslag i grundutbildningen och mer forskningsinriktning på avancerad nivå. En sådan lösning skulle gynna studenter som vill etablera sig efter sin kandidatexamen och minska risken för att masterstudier främst blir en strategi för att hantera arbetslöshet.

Låt fler göra praktik

I dag examineras många studenter som med skicklighet kan formulera forskningsfrågor, men som inte fått möjlighet att uppleva vardagen i många kvalificerade yrken. Visst ska forskningsrelaterade moment finnas även på grundnivå: ett vetenskapligt förhållningssätt hjälper individer att lösa problem, även i arbetslivet. Detta bör inte ske på bekostnad av de arbetslivsrelaterade inslagen, som exempelvis praktik.

I dag skiljer sig arbetet med arbetsmarknadsanknytning allt för mycket åt mellan olika lärosäten

Nyexaminerade uppger att praktiken ofta var viktig för att få det första jobbet. Det finns visserligen en positiv trend där fler studenter genomför praktik, men majoriteten anser fortfarande att möjligheterna är otillräckliga. Det gäller inte minst ekonomstudenterna, där endast 20 procent uppger att de har haft praktik inom utbildningen.

Stora skillnader i närheten till arbetsmarknaden

Därför föreslår Akavias studerandesektion tre konkreta åtgärder:

• Regeringen bör ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att kartlägga möjligheten till praktik på kandidatprogram inom olika utbildningsinriktningar samt kartlägga hur lärosätenas studie- och yrkesvägledning organiseras och utformas.
• I dag skiljer sig arbetet med arbetsmarknadsanknytning allt för mycket åt mellan olika lärosäten. Därför bör pengar öronmärkas till lärosätenas arbetsmarknadsenheter till praktikanskaffning och för att stärka utbildningens koppling till arbetsmarknaden.
• Det är välkommet att regeringen vill undersöka AI:s påverkan på arbetsmarknaden. Dock måste nyexaminerades etablering följas upp bättre än i dag. Regeringen bör ge SCB i uppdrag att ta fram mer aktuell och träffsäker statistik som bättre mäter snabba förändringar på arbetsmarknaden.

Siffrorna ljuger inte. Utan praktik minskar nyexaminerades möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför räcker det inte med att tala om praktik – nu måste vi få den på plats.