Moderaterna: Varför blundar du för vissa extremister Löfven?

I dag tar regeringen emot ett utredningsförslag om att ändra föreningsfriheten i grundlagen. Detta för att det ska bli möjligt att göra det straffbart att vara med i en terrororganisation. Förslaget är bra och Moderaterna står bakom det.

Men desto mer beklagligt är vad som inte finns med i utredningen. Stefan Löfven (S) och regeringen har envist vägrat att ge utredningen bredare direktiv så att alla typer av våldsbejakande sammanslutningar och kriminella gäng omfattas. Detta trots upprepade initiativ från Moderaternas håll, inklusive flera direktkontakter med regeringen.

Bredare grepp behövs

Bakgrunden till dagens utredningsförslag är att Lagrådet 2019 sa nej till regeringens förslag att förbjuda deltagande i terrororganisation, något som en stor del av riksdagens partier tidigare ställt sig bakom. Lagrådet sa att föreningsfriheten i grundlagen måste ändras om ett sådant förbud ska vara tillåtet.

Detta innebar en stor möjlighet att skriva fram utredningsdirektiv som tog ett bredare grepp om föreningsfriheten i grundlagen, så att vi kunde hantera all våldsbejakande extremism och grov organiserad brottslighet i ett och samma sammanhang. Men regeringen har alltså sagt nej, trots att både principiella skäl och verkligheten talar i en annan riktning.

Grupper missas

Enligt Säkerhetspolisen har antalet personer i de våldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige under senare år ökat från hundratals till tusentals. Det finns tre tongivande miljöer: våldsbejakande islamistiska extremister, nynazistisk vit makt-miljö och autonom vänster. Men om sådana grupper ägnar sig åt annan grov systemhotande brottslighet än terrorism kommer de inte att träffas av den förändring som nu sker.

Det finns en pågående parallell utredning som ser på kriminalisering av deltagande i sammanslutningar som ägnar sig åt organiserad brottslig rasförföljelse. Ett sådant undantag från föreningsfriheten är redan möjligt i dag. I praktiken skulle främst vissa nynazistiska grupperingar träffas, medan våldsbejakande islamister eller vänstergrupper i regel skulle hamna utanför.

Det är svårt att förstå varför regeringen inte tycker att alla organisationer som utgör ett kvalificerat hot mot rättsstaten och demokratin ska behandlas på samma sätt – oavsett vilken ideologi eller vilka politiska mål som är styrande för gruppens agerande.

Systemhotande effekter

Det är i det ljuset Moderaterna sedan flera år har drivit ett bredare förbud mot deltagande i våldsbejakande organisationer. Den grundlagsskyddade rätten att hysa och ge uttryck för extrema och odemokratiska åsikter ska värnas. Vad det handlar om är aktivt deltagande i extremistiska organisationer eller grupperingar som begår allvarliga brott. Det kan till exempel röra sig om våldsbrott eller grova hot.

Vidare ser vi också hur den grova gängbrottsligheten i Sverige under senare år har eskalerat till internationella rekordnivåer. Frågorna om terrorism och kriminella gäng ligger både sakligt och rättligt nära varandra – det handlar om grov organiserad brottslighet som på olika sätt har systemhotande effekter.

Förbjud samröre med kriminella gäng

De kriminella gängen utnyttjar i allt högre grad strategiskt viktiga positioner i olika samhällsinstitutioner, och de undergräver rättsstaten genom att systematiskt hota och tysta vittnen. Det är därför Moderaterna också vill göra det straffbart att delta i eller på annat sätt ha samröre med kriminella gäng. Det har efterfrågats av Polisen men avvisats av regeringen.

Men även detta skulle förutsätta att undantaget från föreningsfriheten vidgas mer än vad regeringen vill göra. Moderaterna har också drivit på för en sådan linje, utan att få gehör för det. Föreningsfrihetens syfte har aldrig varit att skydda kriminellas rätt att organisera sig, och det finns väl avvägd lagstiftning i andra länder som skulle kunna vara förebild för Sverige, till exempel i Finland.

Regeringens agerande innebär dessvärre att bredare lagstiftning mot deltagande i våldsbejakande extrema organisationer och kriminella gäng fördröjs åtminstone sex år och inte kan läggas fram förrän efter valet 2026. Detta på grund av de särskilda formkrav som gäller för grundlagsändringar.

Detta är ett tyvärr ett allvarligt avbräck i arbetet mot den grova brottsligheten i vårt land, och för skyddet av vår demokratiska rättsstat.