Miljöforskare: Ensidigt fokus på riskerna för vattenkraften

Snart går tiden ut för remissvar för ett lagförslag från regeringen som går ut på att undanta vattenkraften så långt som möjligt från stränga miljökrav för att värna vattenkraftsproduktion. Som Altinget var först med att rapportera baseras remissen på modelleringsresultat från Svenska kraftnät som, på grund av räknefel, kraftigt överskattade produktionsförlusterna från miljöåtgärder.

Förstärkt produktionskapacitet

Förutom räknefelet, är det dock flera grundläggande möjligheter som inte har inkluderats i Svenska kraftnäts utvärdering. Den utelämnar att vi genomgår en utveckling med ökad vattenkraftsproduktion och förstärkt produktionskapacitet i existerande vattenkraft.

Pågående renovering av gamla anläggningar och ökad nederbörd med klimatförändringar ökar produktionen med nästan 10 procent (6 TWh per år). Uppgraderingar av anläggningar ökar vattenkraftens produktionskapacitet, enligt uppskattningar, potentiellt med ända upp till 20 procent (3,4 GW).

Utvärdera vattenkraftens möjligheter

Missarna är säkerligen till del orsakade av den mycket korta tid, och det begränsade underlag, som myndigheten hade för sin utvärdering. De exemplifierar dock ett mönster av ett ensidigt fokus på riskerna i planeringen av vattenkraftens miljöåtgärder. Riktmärket är att miljöåtgärderna inte ska överskrida en förlust på 2,3 procent av vattenkraftens produktion, vilket 2015 beräknades till 1,5 TWh per år.

Det finns dock vissa frågor som inte är helt avgjorda, exempelvis hur stora miljöåtgärder som krävs i anslutning till Natura 2000-områden där miljövärdena i regel är mycket höga. Forskning visar att miljöåtgärder såsom minimitappning genom turbin och begränsning av snabba produktionsförändringar har liten påverkan på den totala elproduktionen på årsbasis.

Hållbarhet kräver åtgärder som hanterar flera miljöproblem på en gång.

Givet komplexiteten och osäkerheterna är det nödvändigt att löpande utvärdera och hantera riskerna som miljöanpassningen av vattenkraften skapar för elsystemet. Fokus kan dock inte bara ligga på risker för elsystemet, utan behöver också utvärdera och dra nytta av möjligheterna som en ökad vattenkraftsproduktion och produktionskapacitet skapar.

I arbetet med att justera regelverket kring omprövningen av vattenkraften, och i den framtida uppföljningen av planen är det därför nödvändigt att:

• Göra utvärderingar som inkluderar prognoser med ökad vattenkraftsproduktion från klimatförändringar och förstärkt produktionskapacitet i existerande vattenkraft från pågående renoveringar.
• Löpande följa upp och publicera hur vattenkraftens produktions- och kapacitetsförmåga utvecklas och påverkar åtgärdsutrymmet för miljöåtgärder.

Uppdatera beräkningarna

Beräkning av svensk vattenkrafts normalårsproduktion som används i dag, 65,5 TWh per år, har inte uppdaterats på tolv år och baseras på historiska data från 1960-2009. Det går att se en trend av ökad tillrinning till svensk vattenkraft som gör att en uppdaterad beräkning kommer visa att svensk vattenkrafts normalårsproduktion i dag är högre än vad den var 2015. Givet denna utveckling är det rimligt att utvärdera på vilket sätt det politiskt beslutade åtgärdsutrymme för miljöåtgärder, på 2,3 procent av vattenkraftens produktion, därmed också ökat och kommer fortsätta att öka.

I ett större perspektiv är det nödvändigt att följa Klimatpolitiska rådets rekommendation om att göra energi- och resurseffektivisering till en bärande del av klimatomställningen. Hållbarhet kräver åtgärder som hanterar flera miljöproblem på en gång. Dessa inkluderar förlust av biodiversitet i och runt rinnande vatten, där vattenkraften är det största negativa påverkanskällan i Sverige.

Ju mer klimatomställning som vi lyckas genomföra utan ökat elbehov, desto större utrymme har vi att hantera övriga hållbarhetsutmaningar – inklusive vattenkraftens negativa påverkan på våra vattendrag.