Migrationsverkets allmänna råd är en djungel för företagare

Året är 2022 och då är det kanske passande att många av Sveriges företagare är fast i moment 22, författaren Joseph Hellers term för att beskriva omöjliga byråkratiska situationer som inte går att ta sig ur. Alltför många företagare som vill kunna anställa enligt reglerna har upptäckt att Migrationsverket har skapat ett omöjligt regelverk.

”Något skaver”

Sveriges företagare har behov av arbetskraft. De vill bidra till integration och ge människor en bra anställning. Diskussionen som allt oftare lyfts om problemen med illegal arbetskraft är också viktig och visar på många brister med dagens system.

Ändå skaver något i den pågående debatten. I stället för att lösa de problem som finns med direkt motstridiga regler, utdragna byråkratiska processer och ett regelverk som inte går att överblicka blir det en enkel men också fullständigt otillräcklig lösning att ställa krav på kollektivavtal. Det gynnar varken arbetstagaren, företagen eller samhället.

Den ordinarie svarstiden, med eller utan pandemi, från Migrationsverket via mejl är i dagsläget tre till fyra veckor.

Regler i strid mot varandra

Den företagare som vill anställa en person måste veta att personen har rätt att vara och arbeta i Sverige. Detta är förstås helt rimligt. Det är också förhållandevis enkelt att kontrollera för gruppen asylsökande via det så kallade LMA-kortet. Många befinner sig dock här på andra grunder – vanligast är anhöriginvandrare.

År 2020 beviljades nästan 48 000 personer uppehållstillstånd som anhöriginvandrare men endast 11 procent av dem var anhöriga till en flykting eller asylsökande. Enligt Migrationsverket var 25 procent anhöriga med koppling till arbetsmarknad, 33 procent tillhör ”övriga” och nästan 8 procent var anhöriga till EU/EES-medborgare.

Med dessa individer är det svårare att göra förväntad kontroll. Det enklaste sättet att göra rätt borde väl vara att kontakta den ansvariga myndigheten? Den ordinarie svarstiden, med eller utan pandemi, från Migrationsverket via mejl är i dagsläget tre till fyra veckor. Kontakt via telefon är lönlöst.

Ofta står regler i strid med varandra. Arbetsgivare ska kontrollera att arbetstagaren har rätt att vara och arbeta i Sverige, men samtidigt fastslår Migrationsverket: ”För att undvika diskriminering bör (därför) arbetsgivaren inte heller ta beslut om att kontrollera en arbetstagares rätt att vara och arbeta i Sverige baserat endast på arbetstagarens etniska ursprung, hudfärg eller språkkunskaper”. Hur ska en arbetsgivare kunna göra rätt utan att samtidigt göra sig skyldig till diskriminering?

Svårt att göra rätt

Migrationsverkets allmänna råd är en djungel, full av undantag som är svåra att överblicka. Detta har förstås en avskräckande effekt, särskilt på mindre arbetsgivare. De till synes korrekta handlingar den sökande presenterar kan vara inaktuella. De allra flesta har däremot ett personnummer och ett id från Skatteverket. Detta säger dock inget om personens rätt att vara eller arbeta i Sverige, vilket är lätt att tro.

Vi föreslår därför följande förslag:

• Inför möjlighet till digital kontroll. Arbetsgivare ska ha möjlighet att kontrollera arbetstagares rätt att vistas och arbeta i Sverige helt oavsett nationalitet – en kontroll som kan jämföras med en kreditupplysning (individen kan underrättas på motsvarande sätt).
• Ändra Migrationsverkets allmänna råd så de går att uppfylla – att helt behöva förlita sig på uppgifter från den arbetssökande eller anställde är orimligt.

En arbetsgivare måste kunna kontrollera arbetstagarens rätt att vara och arbeta i Sverige. Små företag står för fyra av fem nya jobb i Sverige och är en viktig del i en fungerande integration på arbetsmarknaden. Då måste det vara möjligt för dem att göra rätt.