Merarbete för införandet av offentlighetsprincipen måste kompenseras

Landets huvudmän för fristående skolor omfattas i dag inte av offentlighetsprincipen. Därmed är allmänhetens och journalister möjlighet att granska verksamheten och ta del av handlingar kraftigt begränsad. En statlig utredning har presenterat flera förslag hur insynen i friskolor ska kunna stärkas. Det kan handla om att offentlighetsprincipen införs rakt av eller att en så kallad insynslag införs.

Idéburna skolors riksförbund (ISR) har många mindre icke vinstutdelande medlemmar runt om i landet. Förbundet har länge ansett att offentlighetsprincipen bör gälla även friskolor. Alla skolor finansieras av det svenska folket, sysslar med myndighetsutövning och är en del av vårt välfärdssystem.

Offentlighetsprincipen skapar förtroende för offentligt finansierad verksamhet genom allmänhetens och medias rätt till insyn och personalens meddelarfrihet. Principen är en grundbult i den svenska demokratin.

Därför talar allt för att friskolor måste följa samma lagar som kommunala skolor.

Små idéburna förskolor kan behöva läggas ner

Men att införa offentlighetsprincipen för alla friskolor utan anpassningar för små huvudmän skulle medföra administrativt merarbete – något som i många fall inte kan klaras av med befintlig personal. I sin tur skulle detta driva fram höga kostnader och efterhand nedläggningar av många av Sveriges små idéburna förskolor och skolor.

Att bygga upp en helt oprövad och parallell lagstruktur – i den aktuella utredningen kallad insynslag – enbart riktad till enskilda fristående skolhuvudmän skulle riskera att undergräva legitimiteten och förtroendet för offentlighetsprincipen. Men även synen på friskolor i allmänhet.

En viktig fråga är dock hur till exempel små föräldrakooperativa förskolor ska hantera de krav som utökad offentlighetsprincip innebär. Ännu större krav på dokumentation och diarieföring kommer innebära att resurser måste tas från skolornas eller förskolornas kärnuppdrag.

Redan i dag berättar ISR:s idéburna medlemmar öppet om sin ekonomi. De har inga skäl att betrakta vissa uppgifter som så kallade affärshemligheter som måste gömmas undan för att omöjliggöra insyn.

Det svenska skolsystemet ägs av svenska folket, finansieras fullt ut med skattemedel och bygger på myndighetsutövande. Därför bör även uppgifter av ekonomisk karaktär från alla enskilda huvudmän vara offentliga, på samma sätt som för en kommunal skolmyndighet. Något som länge motarbetats av de vinstdrivna skolföretagen.

Ge särskilda resurser till fristående skolor för hantering av offentlighetsprincipen

Det har många gånger anförts att små huvudmän skulle få svårt att leva upp till offentlighetsprincipen, främst vad gäller arkivföring och utlämnande av allmänna handlingar. Vi har sett detta problem och verkat för lösningar som möjliggör införande av offentlighetsprincipen även för små huvudmän. Utbildningsdepartementet har nu fångat detta i en remisspromemoria och föreslår vissa lättnader för huvudmän med högst två skolenheter. Det är bra. Men det behövs fler åtgärder och med politisk vilja går det. Här är några förslag:

• Kommunalt drivna förskolor och skolor har särskilda resurser avsedda för hantering av offentlighetsprincipen. Motsvarande bör givetvis ges till fristående skolor.
• Skolverket bör åläggas att ta fram en kostnadsfri grundläggande utbildning för hantering av offentlighetsprincipen för små huvudmän.
• Skolverket eller annan myndighet bör ta fram ett digitalt administrativt standardsystem, som innehåller en grundläggande bas gällande rutiner för små huvudmän.
• En alternativ eller kompletterande lösning skulle kunna vara att hemkommun och fristående friskolor rekommenderas eller åläggs att samverka gällande struktur och rutiner vad gäller tillämpning av offentlighetsprincipen. Idéburna skolor vill samverka.