Medborgerlig samling: Hög tid att välja väg i EU-politiken

DEBATT. Den största delen av EU-budgeten går till utjämningspolitik som syftar till att utradera skillnaderna mellan olika medlemsländer, något som knappast är av intresse för vårt land. Stora bitar av budgetkakan måste skäras bort, skriver Medborgerlig samling.

Ilan Sadé
Partiledare, Medborgerlig samling
Lennart Göranson
Marknadspolitisk talesperson, Medborgerlig samling


Även en tung näringslivsprofil som Carl-Johan Westholm ansluter sig till den linje som Medborgerlig samling drev redan inför EU-valet 2019. I en gästledare i Svenska Dagbladet den 6/11 skriver han att den svenska linjen borde kunna uttryckas som ett frivilligt samarbete i ekonomi och kultur mellan företag och medborgare. Inte ett ständigt ökande fördjupat samarbete mellan EU:s politiska beslutsfattare i frågor av traditionell inrikespolitisk karaktär.

Medborgerlig samlings valmanifest inför EU-valet konstaterade att EU under alltför lång tid, steg för steg, har utvecklats mot en överstatlig federation. Vi vill i stället se ett EU där medlemsländerna står vid rodret, inte anställda tjänstemän i Bryssel. Den fortsatta marschen mot en federation måste hejdas och EU bör i stället vända kursen till ett Europa med nationalstater i fredlig samverkan.

Återta makten

Subsidiaritetsprincipen var tidigare ett ledord för avvägningen mellan nationell och övernationell beslutskompetens. I dag har den urvattnats till ett slagord. Medborgerlig samling vill att den nationella nivån ska återta makten att fatta beslut på alla områden där inte mycket starka skäl försvarar en övernationell ordning.

Samtidigt finns områden där medlemsländerna inte kan lösa problemen på egen hand. Det handlar om kärnverksamhet som skyddet av den yttre gränsen, kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, vissa miljöproblem samt tillgången till Internet. På de områden där EU inte fungerar tillräckligt effektivt i dag vill vi se förbättringar.

Går till utjämningspolitik

Att den inre marknaden fungerar är EU:s viktigaste uppgift och ett starkt intresse för Sverige. Ett EU för frivillig samverkan mellan självständiga medlemsländer kommer däremot inte att behöva en gigantisk budget som den nuvarande.

EU-budgeten fördelas med cirka en tredjedel vardera till regionalstöd (så kallad sammanhållning) och jordbruksstöd (så kallad naturresurser och miljö). Av resterande tredjedel får företagssubventioner cirka 15 procent och bistånd till icke EU-länder cirka 10 procent.

Den helt övervägande delen av EU-budgeten går alltså till en utjämningspolitik som syftar till att utradera skillnaderna mellan olika medlemsländer, något som inte har haft märkbar framgång och som knappast är något förstahandsintresse för vårt land. Stora bitar av budgetkakan måste därför skäras bort. Med nedskärningarna följer också att EU förhindras att detaljreglera på områden där medlemsländerna är bättre skickade eller där reglering inte behövs.

Lamt intresse

Intresset i den svenska samhällsdebatten för EU:s fortsatta väg har hittills varit lamt. Den utveckling som kan bli konsekvensen av förslaget om ett coronapaket kan få djupgående konsekvenser för Sverige och påverka vår ställning som autonom nation. Att passivt låta sakerna ha sin gång vore ansvarslöst gentemot kommande generationer. Därför är det hög tid att nu välja väg för Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet.

Forrige artikel "Universitetets hantering av Brå-affären oaktsam – riskerar hämma forskningen" Næste artikel V: V: "Garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten"
Debatt: Folkhälsomyndigheten bör inte få sköta vaccinationsplanen

Debatt: Folkhälsomyndigheten bör inte få sköta vaccinationsplanen

DEBATT. När folket vaccinerades mot svininfluensan ringlade köer utanför vårdcentralerna och rubrikerna talade om kaos. Få läxor har lärts sedan dess och regionernas misslyckande med testningen förskräcker, menar Mats Engström som vill att regeringen agerar.

Kritik mot regeringens hantering av digital post

Kritik mot regeringens hantering av digital post

SENFÄRDIGHET. År 2017 kom en utredning om en ersättningsmodell för digital myndighetspost. Men regeringen är fortfarande inte klar med beredningen. Kivra har tröttnat på att inte få betalt.

– Det är inte så att staten skulle säga till Postnord att vi kräver att ni distribuerar all post gratis, säger Kivras vd Anna Bäck.