Mats Persson behöver göra mer för att bryta långtidsarbetslösheten

Arbetslösheten har varit föremål för en intensiv politisk debatt i Sverige den senaste tiden. Med rätta, eftersom vi under lång tid har parkerat på över nio procent arbetslösa, en betydligt högre siffra än i många jämförbara länder. 150 000 är långtidsarbetslösa i Sverige. Det motsvarar nästan 40 procent av alla arbetssökande.

Kraven är inte för låga

Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) företräder regeringens politik på området, med fokus på skärpta krav på arbetssökande, inklusive mer kännbara sanktioner för dem som inte aktivt söker arbete eller deltar i anvisade aktiviteter.

Det har funnits tider i Sverige när kraven på arbetssökande har varit väl låga. Men så är det inte nu. Finanspolitiska rådet konstaterar att de ekonomiska incitamenten för att arbeta är starka för majoriteten av befolkningen. Balansen mellan krav och stöd behöver i stället justeras genom att arbetssökande erbjuds mer framåtsyftande och effektiva insatser, som på riktigt underlättar inträdet på arbetsmarknaden.

I en ny rapport från Fremia framgår att civilsamhället har en unik kompetens och kapacitet att bidra till att bryta långtidsarbetslösheten. Idéburna organisationer och arbetsintegrerande sociala företag står redo med konkreta, effektiva och individnära lösningar. De har stor erfarenhet av att stötta dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Och potentialen är hög, i ett första steg handlar det om 10 000 nya jobb.

Se människan bakom statistiken

Organisationerna erbjuder en arbetsmiljö där deltagarna får verkliga arbetsuppgifter, tydliga strukturer, känner mening, stolthet och får det individuella stöd som krävs för att nå en varaktig etablering på arbetsmarknaden. Det handlar inte bara om att skapa arbetstillfällen, utan om att se människan bakom statistiken.

Människor kan, vill och förmår mer än vad statistiken visar.

Såväl forskning som erfarenhet från idéburna aktörer visar tydligt att arbetsträning och subventionerade anställningar, i kombination med individanpassad handledning och socialt stöd, är vägen framåt. För att idéburna aktörer i större utsträckning ska kunna bidra till en minskad långtidsarbetslöshet krävs politiska åtgärder:

• Höj taket för lönebidraget och inför indexering
  Idéburna organisationers möjligheter att anställa och behålla personer med nedsatt arbetsförmåga begränsas av att lönebidragets tak är för lågt och inte har följt med löneutvecklingen. Att höja taket till 28 000 kronor, kombinerat med en indexering, skulle skapa fler anställningar med acceptabla villkor och ge fler möjlighet att komma in och hålla sig kvar på arbetsmarknaden.
• Teckna långsiktiga avtal
  Idéburna organisationer behöver långsiktighet och förutsägbarhet för att få ro att fokusera på sitt kärnuppdrag – att stödja människor på vägen till eller tillbaka till arbetslivet – i stället för att ständigt behöva jaga kortsiktig finansiering. Utnyttja möjligheterna att upphandla idéburna aktörer med reserverade kontrakt eller samverka genom idéburna offentliga partnerskap (IOP).
• Utveckla flexibla och individanpassade regelverk
  Civilsamhällets styrka är att erbjuda skräddarsydda lösningar. Men stelbenta regler hindrar i dag individanpassade lösningar. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer flexibel så att stödet kan anpassas efter individens behov och förutsättningar.
• Främja samverkan
  Arbetsförmedlingen samverkar sedan några år nationellt med idéburna organisationer. Det är bra, men för att fler ska få det stöd de verkligen behöver behövs tydligare rutiner, utbildade handläggare och lokala partnerskap, som ökar förståelsen och samordningen mellan civilsamhälle och myndigheter.

Ge människor rätt förutsättningar

Låt civilsamhället bidra med det vi gör bäst: att möta varje människa med kunskap, stöd och framtidstro. Människor kan, vill och förmår mer än vad statistiken visar. Bara de ges rätt förutsättningar. 150 000 människor behöver inte befinna sig i långtidsarbetslöshet.