Måste så mycket i skolan förändras på samma gång?

Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund gav IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering), vid Uppsala universitet i uppdrag att göra en utvärdering av de reformer som genomförts på skolans område i slutet av 1980-talet och början på 1990-talet. Tanken var att utvärderingen skulle ge en samlad bild av hur de påverkade grund- och gymnasieskolan.

Tanken var att hitta orsaker till nedgångarna i studieresultaten som bland annat framkom i Pisa 2012.

IFAU fann att skolresultaten börjat sjunka innan till exempel friskolereformens genomförande. En mängd olika förändringar genomfördes som påverkade skolan, exempelvis kommunaliseringen, förändring av betygssystem, finansieringssystem och nya läroplaner.

Svårt att veta vem som påverkat vad

Sammantaget innebar dessa att IFAU ansåg att det var svårt att uttala sig om vad som hade hänt med svensk skola om reformerna inte hade genomförts.

IFAU skrev att det är svårt att särskilja effekterna av reformerna, eftersom olika årskullar i olika utsträckning påverkats av olika delar av reformerna. 

”En ansats är därför att jämföra resultatutvecklingen mellan olika elevkullar och koppla den till vilka reformer de har påverkats av. En svårighet är dock att skilja reformpåverkan från övergripande trender som också kan ha påverkat resultaten i skolan men som inte har med reformerna att göra.”

Nu presenteras en kanonad av utredningar som berör skolan.

IFAU:s rapport avslutas med att: ”Vår förhoppning är också att framtida reformer utformas på ett sådant sätt att lärdomar kan dras, och kunskap kan genereras, om hur skolan kan förbättras.”

En förhoppning som nu nog kommer på skam. Nu presenteras nämlingen en kanonad av utredningar som berör skolan.

Många förändringar på kort tid

Även om det finns stora behov av förändringar på skolområdet kan man fundera på om det är rätt strategi att göra så många förändringar på en gång. Inte minst mot bakgrund av erfarenheten från tidigare skolreformer. Hur ska vi veta vad som är felet om utvecklingen inte går åt rätt håll i skolan när alla förändringar görs på en gång?

Inom ett år ska utredningsförslag läggas som bland annat handlar om förändringar av förskole- och lärarutbildningen, om ett nytt betygsystem, en ny läroplan, ett nytt skolpengssystem, förändrad elevhälsa, ökad studiero i skolan, reglering av lärarnas arbetstid, mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det och ändrade förutsättningar för att driva friskolor.

Lägg därtill en ny dimensionering av gymnasieskolan.

Beakta IFAU:s förhoppning

 Alla förändringar är säkert viktiga, men måste alla göras på en gång? Skolan är ansträngd på många håll.

En prioritering bland förslagen utifrån vad som är viktigast för att skapa förutsättningar för ökat kunskapsresultat tror jag skulle välkomnas av många i skolans värld. Det är inte fel att beakta IFAU:s förhoppning ”att framtida reformer utformas på ett sådant sätt att lärdomar kan dras, och kunskap kan genereras, om hur skolan kan förbättras.”