M: Stärk försvaret av Göteborgs hamn

David Josefsson
Riksdagsledamot (M), bostadspolitisk talesperson
Marie-Louise Hänel Sandström
Riksdagsledamot (M)
Göteborgs hamn är norra Europas viktigaste hamn och väsentlig för såväl vår import som vår export. I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för mer än tre år sedan och en allt mer aggressiv retorik mot Sverige och våra allierade grannländer i Nato ökar kraven på ett stärkt försvar av Sverige.
Det innebär också ett ökat behov av stärkt försvar av västkusten och Göteborgs hamn.
Sveriges största hamn
Göteborgs hamn är Sveriges största hamn och av väsentligt vikt för logistikflöden i hela Skandinavien. 2024 gick över 900 000 containers, mer än 500 000 roro-enheter (exempelvis lastbilar och lastbilsflak) och nästan 22 miljoner ton energiprodukter via Göteborgs hamn.
Hotbilden är komplex och kräver att olika försvarsförmågor finns på plats redan från början
Om hamnen skulle stängas av skulle Sverige inom loppet av några dygn få ont om viktiga förnödenheter, både för hushåll, industri och transportsektorn. Stora delar av exportindustrin skulle samtidigt snart få stänga ner sin produktion när man inte kan få ut sina varor till internationella kunder.
En sårbar länk
Man kan därför anta att en aktör som vill försöka påverka Sverige som en av sina första insatser skulle försöka blockera flödena till och från Göteborgs hamn. I det fall man lyckas skulle tillgången på bland annat livsmedel snabbt kunna bli kritisk. Det i sin tur skulle komma att påverka uthålligheten i hela Sverige.
Ett anfall som syftar till att blockera Göteborgs hamn skulle kunna ske på olika sätt. Exempelvis genom minering av farleden, sabotageaktioner mot olika flaskhalsar i infrastrukturen, genom flyganfall eller anfall med robotar och drönare.
Hotbilden är komplex och kräver att olika försvarsförmågor finns på plats redan från början. Därför måste också den så kallade tröskelförmågan för att avvärja sådana angrepp stärkas.
Stärkt försvar av Sverige och Nato
Det kan exempelvis ske genom stärkt amfibieförmåga och ökade patrulleringsmöjligheter för att säkerställa att farlederna och transportvägarna hålls öppna. Det kan också ske genom en egen marin närvaro i Göteborg för att skydda sjöfarten in och ut ut landet och en luftvärnförmåga för att kunna skydda hamnen mot angrepp från luften.
Som riksdagsledamöter från Göteborg är ett stärkt försvar av Göteborgs hamn och Västkusten en av de viktigaste frågorna för att stärka Sveriges motståndskraft, men också motståndskraften för våra allierade grannländer i Nato.
Att Göteborgs hamn och Västkusten är väl försvarat är exempelvis en förutsättning för att också kunna ta emot värdlandsstöd och skydda Gotland. Det är också skälet till att vi också motionerat till riksdagen om vikten av att snarast stärka försvaret av Göteborg och västkusten.
Rekordsatsning på försvaret
Därför är det också väldigt glädjande att den moderatledda regeringen nu rekordsatsar på att bygga upp svensk försvarsförmåga. Totalt ökar försvarsbudgeten med 26,6 miljarder 2026 jämfört med 2025, en ökning med 18 procent.
Pengarna ska bland annat gå till inköp av mer material, höjd dagersättning till soldater och sjömän och satsning på ny försvarsteknologi. Viktiga satsningar som möjliggör att vi snabbt kan bygga upp svensk försvarsförmåga i en allt mer osäker omvärld. Målet är att till 2030 satsa 3,5% av BNP på det militära försvaret.
En nyckelfaktor i beredskapen
Den fruktansvärda verklighet som Ukraina nu upplever med robot- och drönarangrepp riskerar att bli verklighet också i Sverige inom några år.
Då skulle också Göteborgs Hamn vara ett prioriterat mål. Men ju starkare försvarsförmåga vi kan bygga upp, ju större är chansen att en potentiell motståndare väljer att inte försöka angripa oss. Att stärka försvaret av Göteborgs hamn och Västkusten är en nyckelfaktor i det arbetet.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över














