Liberalerna: Barn presterar bättre och gynnas av tidiga betyg

REPLIK. Det finns flera studier som visar att betyg har en positiv effekt på inlärningen. Liberalernas skolreformer har lett till förbättrade kunskapsresultat. Den framgångsrika politiken vill vi fullfölja genom januariavtalet, skriver Roger Haddad (L). 

Roger Haddad (L)
Skolpolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet 

Allt för länge präglades svensk skolpolitik av rädsla för att mäta elevers kunskaper med sjunkande resultat som följd. Liberalerna ledde i alliansregeringen en total omlägg­ning av svensk skola. De liberala skolreformerna ledde till att kunskapsresultaten vände uppåt i Pisa och andra internationella studier efter att ha fallit sedan 1990.

Det var denna framgångsrika politik vi ville fullfölja när vi valde att ställa oss bakom januariavtalet, där bland annat införandet av betyg i årskurs fyra är en av punkterna.

Stämmer inte

Den kritik som Lärarförbundet riktar mot planerna på att införa betyg i årskurs fyra påminner om den kritik som riktades mot den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund, när han för tio år sedan tog beslutet att införa betyg i årskurs sex.

Även då hävdades det från vissa håll att det inte fanns några vetenskapliga bevis för att betyg och andra sätt att mäta kunskap har en effekt på inlärningen. Det stämmer inte.

Höjt elevernas kunskaper

I samband med införandet av betyg i årskurs sex fick Skolverket i uppdrag att utvärdera effekterna. Skolverkets studie publicerades 2017 och är den första större utvärderingen av betygen från årskurs sex.

Mest relevant för frågan som ställs är hur lärare bedömer elevers kunskapsutveckling efter införandet av betygen. 40 procent av lärarna anser att elevernas kunskapsutveckling är lite eller mycket högre, medan knappt sex procent menar att den är lägre efter införandet av betygen.

Effekten är större för högpresterande än för lågpresterande elever, men för både grupperna är det fler lärare som menar att införandet av betyg har höjt elevernas kunskaper än som menar att de har sänkt dem.

Presterar bättre

Studien rapporterar också att cirka 80 procent av eleverna själva menar att de arbetar hårdare när de får betyg och i intervjuer framgår att även vårdnadshavare upplever sina barns motivation som högre. Sammanfattningsvis visar studien att svenska mellanstadieelever presterar bättre med betyg.

Finns forskning

Det finns även annan forskning, svensk såväl som internationell, som visar att betyg har betydelse för kunskapsinlärningen. Studier från Sveriges kommuner och regioner (SKR) såväl som från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar detta.

Studien visade bland annat att barn från studieovana hem gynnades av tidigare betyg, den betygsfria skolan hade alltså en negativ effekt på dessa elever. 

Dokumentationen bör minska

Lärarförbundet oroar sig för ökade krav på byråkrati och dokumentation i samband med införandet av betyg i årskurs. Det är en obefogad oro. När betyg i årskurs sex infördes togs annan dokumentation bort. Självfallet kommer samma sak att ske nu.

Skolan behöver ingen dubbeldokumentation. I stället bör dokumentationskraven generellt sett minska. Vi har lagt förslag på hur detta ska kunna ses över i många kommuner, men även nationellt – senast hur hela anmälningskedjan till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet ska reformeras.

Lärarförbundet visade i sin egen enkät 2019 att en stor del av dokumentationen upprättas utan att vara ett krav från staten, i stället upprättas den för att lärare är rädda för att bli anmälda. 

Sena betyg i Sverige

Betyg i årskurs fyra passar väl ihop med de nationella proven i årskurs tre, som även de infördes under alliansregeringen. Sverige är ett av de länder där man sätter betyg senare, i Finland som jag besöker dessa dagar har man betyg från årskurs fyra.

Tidiga insatser

Än viktigare blir detta för att säkra bedömning i hela skolsystemet. Om man utvärderar elevernas kunskaper i årskurs tre är det bra att i årskurs fyra tydligt dokumentera vilka kunskapsmål eleven inte nått så att skolan kan sätta in stödåtgärder.

Tidigare gavs betyg först i årskurs åtta. Stödåtgärderna sattes då in sista året i högstadiet. Det var alldeles för sent. Eleverna hade då inte tillräckligt med tid att nå grundskolans kunskapsmål.

Tidiga insatser är avgörande för att alla elever ska nå kunskapsmålen.

Beslutskedja: Möjlighet till betyg från årskurs 4

13/12
2019
9/1
2020
28/1
2020
4/2
2020
6/2
2020
11/2
2020
19/2
2020
25/2
2020

Forrige artikel V: Statligt ägande – motvikt till spekulation och kortsiktig vinstjakt V: Statligt ägande – motvikt till spekulation och kortsiktig vinstjakt Næste artikel M-ledamöter: Tilliten rubbas av felaktig data från myndigheter M-ledamöter: Tilliten rubbas av felaktig data från myndigheter
  • Rapportera

    James Brocka · Partisekreterare, Socialliberalerna

    Proaktiv individanpassad undervisning, i enlighet med Skollagen. (Inte bara i teorin.)

    Konklusion: Samtliga Sveriges elever kan höja sin kunskapsnivå med proaktiva insatser. Betyg är postaktivt verktyg och ett trubbigt sådant.

    Man kommer även själv fram till denna slutsats:
    Stödåtgärderna sattes då in sista året i högstadiet. Det var alldeles för sent. Eleverna hade då inte tillräckligt med tid att nå grundskolans kunskapsmål.

    Alltså är det inte betyg som avgör utan hur man säkerställer förutsättningarna att kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett adekvat sätt, inte bara kortsiktigt för ett läxförhör e.dyl.

    Behöver vi betyg utifrån dagens modell där alla har rätt till gymnasial utbildning?

    Tidiga insatser är avgörande för att alla elever ska nå kunskapsmålen.

Överblick: Gui Minhai dömd och SD-topp krävs på sex miljoner

Överblick: Gui Minhai dömd och SD-topp krävs på sex miljoner

ÖVERBLICK. Gui Minhai har dömts till 10 års fängelse. Regeringen kräver att han släpps fri. SD-topp ansöker om riksdagsledighet med anledning av tvist med Skatteverket. Tidigare S-riksdagsledamot kritisk till statsministerns agerande kring ungdomsrånen. Läs Altingets överblick.