Debatt

Lärarförbundet: Regeringens förslag saknar vetenskapligt stöd

DEBATT. Det vetenskapliga stödet för tidiga betyg är mycket svagt, men det verkar inte spela någon roll för regeringen. Förslaget om betyg från årskurs fyra får betyget F av oss, skriver Johanna Jaara Åstrand och Leo Gerdén. 

Leo Gerdén och Johanna Jaara Åstrand. 
Leo Gerdén och Johanna Jaara Åstrand. Foto: Sveriges elevkårer/Lärarförbundet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet
Leo Gerdén
Ordförande, Sveriges elevråd

Regeringen och dess samarbetspartier Liberalerna och Centerpartiet väljer – mot bättre vetande – att gå vidare med förslaget om betyg i årskurs fyra. I dagarna skickar utbildningsdepartementet ut en departementspromemoria på remiss. Räkna med att förslaget kommer att bli hårt kritiserat av de tunga remissinstanserna – och det av mycket goda skäl.

Mycket svagt stöd

Det saknas nämligen vetenskapligt stöd för att tidigare betyg ger bättre studieresultat. Vetenskapsrådet lät för några år sedan göra ett antal forskningsöversikter på området.

Översikten visade att det inte fanns studier som kunnat visa att tidigare betyg påverkar elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer positivt. Även Kungliga vetenskapsakademins arbetsgrupp för framtidens skola konstaterade då att det vetenskapliga stödet för tidiga betyg är mycket svagt.

Ökad press 

Stödet för tidigare betyg är också lågt inom lärarkåren. Till detta kommer att endast behöriga lärare får sätta betyg. Med nuvarande lärarbrist leder det till att ytterligare börda läggs på redan tungt arbetsbelastade lärare.

Betygskravet blir ett självändamål, snarare än en forskningsförankrad åtgärd som verkligen syftar till att främja elevernas lärande och utveckling.

Johanna Jaara Åstrand och Leo Gerdén

För att kunna sätta väl underbyggda betyg varje termin, kommer antalet prov och bedömningstillfällen behöva öka. Det i sin tur leder till en ökad press på både elever och lärare, men också en stor administrativ börda för lärarna. Tid som i stället hade kunnat gå till att möta varje elev, förbereda lektioner eller utveckla undervisningen.

Svårt att förstå

Tidigare betyg ger inte heller mer stöd till de elever som har det svårt. Lärarna vet redan vilka elever som ligger efter och är i behov av extra stöd. Det är bristen på möjlighet att sätta in stöd som är svagheten i svensk skola i dag.

Det finns därtill studier som visar att yngre barn har svårt att skilja betyget från sin person och har svårt att förstå att det gäller deras prestation. Därför är det klokare att hålla fast vid dagens ordning med betyg först från årskurs sex. Lösningen är inte att sätta bokstäver på tioåringars prestationer.

Symbolpolitik

De största skolpolitiska utmaningarna i dag handlar om att skapa ett attraktivt läraryrke som lockar duktiga unga människor att vilja satsa på en lärarkarriär, om att säkerställa att skola och utbildning ges tillräckliga resurser, om den ökade psykiska ohälsan bland elever och om att stärka likvärdigheten mellan skolor i hela landet.

Men i dag skär de allra flesta kommuner ner på anslagen till skola och utbildning. Resultatet blir en allt mer ojämlik skola, allt större skillnader i lärarbehörigheten och en skola där elevernas psykiska ohälsa växer.

De här utmaningarna kan inte lösas med symbolpolitik, men våra politiker tenderar att ägna sig åt det i stället för de verkliga problemen. Förslaget om betyg i årskurs fyra är ett tydligt exempel på det. Betygskravet blir ett självändamål, snarare än en forskningsförankrad åtgärd som verkligen syftar till att främja elevernas lärande och utveckling.

Överbud om betyg

Kanske hör det till i rådande samhällsklimat att alla förslag som påminner om tuffa tag automatiskt ges företräde. Oavsett vad forskningen säger. Men det finns i stort sett ingenting som visar att tidigare betyg skulle vara lösningar på skolans utmaningar. Vem skulle bli förvånad om oppositionens svar på regeringspolitiken blir krav på betyg i första klass? Vad blir då nästa steg? Betyg redan i förskolan? Överbuden om tidiga betyg lär fortsätta.

Underkänt betyg

Kanske blir steget därefter att slopa kravet på vetenskaplig grund i läroplanen. Då blir det ju fritt fram för ovetenskapliga politiska tyckanden om skolan. Nej, i det här fallet får utbildningspolitiken betyget F av oss.

Nämnda personer

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Sveriges lärare
Lärare (Umeå uni. 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00