Las-förhandlingar: Är det tid eller vilja som behövs?

Under natten till torsdagen blåstes Las-förhandlingarna om ändrade regler för trygghet och omställning mellan fackförbunden, Svenskt näringsliv och PTK av, utan att parterna nått en gemensam överenskommelse.

Mer tid – eller?

Parterna beklagade givetvis att man inte nått en lösning, att man gjort sitt yttersta och att man ställt in sig på att förhandla “ända in i kaklet”, som PTK:s ordförande Martin Linder uttryckte saken.

Man menar att det nu behövs mer tid. Åtminstone fackförbunden.

Svenskt näringslivs vice vd Mattias Dahl beklagade också att man inte nått en överenskommelse, men är nog inte helt missnöjd med utsikterna att arbetsrätten ska hamna hos politiker och lagstiftare. Då kan nämligen förslagen i Toijer-utredningen En moderniserad arbetsrätt bli verklighet och även om alla parterna månar ordningen i den svenska modellen är förslagen i utredningen knappast något Svenskt näringsliv skulle gråta över. 

Trots att parternas ordföringar för närvarande visat upp en diplomatisk hållning och säger sig stå nära varandra är Las-förhandlingarna en strid där balansen mellan arbetstagare och arbetsgivare så som vi känner den faktiskt står på spel. Man står inte alls nära varandra, tvärt om.

Så frågan om mer tid egentligen ändrar något är högst oklar.

Tvingats fram av januariavtalet

Men LO-sidan verkar splittrad, trots försök till dementier på sina håll. På LO:s ordförande Susanna Gideonsson låter det som att parterna varit rasande nära en överenskommelse. Samtidigt har flera LO-förbund varit öppet kritiska mot att Las-förhandlingarna - som ju tvingats fram av januariavtalets punkt 42 - ens måste äga rum från början.

Byggnads är ett av förbunden som sannolikt satt sig på tvären i förhandlingarna. Förbundsordförande Johan Lindholm anser att politikerna tvingar parterna att “förhandla under galgen” och menar att parterna inte har något “ansvar att städa upp efter andras beslut”.

GS-fackens ordförande Per-Olof Sjöö menar att det är ett “historiskt missgrepp” att januariavtalet får styra frågan, och att det “sätter partssystemet ur spel”.

Regeringen: Fortsätt förhandla

På en mycket kort pressträff under torsdagen markerade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att regeringen helst vill se att parterna sätter sig ner igen och fortsätter att förhandla för att hitta en lösning tillsammans.

Och det kan man se som en order, eller kanske snarare som ett hot. Sitt S-hjärta till trots har Nordmark varit öppen med att regeringen kommer att gå vidare med förslagen i Toijer-utredningen om parterna inte kommer överens. I så fall kan bland annat fler undantag från turordningsreglerna och nya villkor vid uppsägningar komma att bli aktuellt under 2022, vilket gynnar arbetsgivare och försvagar tryggheten för arbetstagare.

Även en oro för att flera EU-länder vill lagstifta om minimilöner hänger som ett orosmoln över både parter och politiker.

Och nu då?

Så frågan är vad som händer nu.

Kommunals ordförande Tobias Baudin har hotat med strejkkortet och fler framtida demonstrationer om Toijer-utredningens förslag och nya regler i arbetsrätten blir verklighet.

Parterna går nu in i den “vanliga” avtalsrörelsen där kollektivavtal ska förhandlas. Vissa, inom bland annat LO, menar att frågan borde kunna hanteras inom ramen för denna. Men andra menar att det inte får plats eller att frågor som omställning kräver statens inblandning.

Står inte nära varandra

Trots att parternas ordföringar för närvarande visat upp en diplomatisk hållning och säger sig stå nära varandra är Las-förhandlingarna en strid där balansen mellan arbetstagare och arbetsgivare så som vi känner den faktiskt står på spel. Man står inte alls nära varandra, tvärt om.

Samtliga fackförbund är de facto emot Toijer-utredningen. Susanna Gideonsson kallar utredningen för “horribel” och “obalanserad” och har lovat att göra allt för att förslagen inte ska bli verklighet.

“Las är skapt för en annan värld”

Att januariavtalet forcerat fram förhandlingarna och en utredning vars syfte och förslag är att gynna arbetsgivarsidan, är däremot precis vad arbetsgivarsidan med Svenskt näringsliv i spetsen vill. Detta har de varit väldigt tydliga med.

– Las är skapt för en annan värld, sa Mattias Dahl, Svenskt näringslivs vice vd, i en intervju med Altinget så sent som i våras.

Frågan är om alla de i dag tusentals varslade och arbetslösa håller med honom. Om balansen kommer att rubbas på arbetsmarknaden så lär det bli till arbetstagarnas nackdel också framöver.

Regeringskris runt hörnet

V har lovat att göra allt i sin makt för att förhindra att Toijer-utredningen blir verklighet. De hotar till och med misstroendeförklara regeringen för att tillåta att “anställningstryggheten slås sönder”.

KD säger att de stödjer en sådan, men M säger nej. M-ledaren Ulf Kristersson tycker nu, likt Svenskt näringsliv, att regering och riksdag ska använda lagstiftning för att reglera arbetsrätten. 

När remisstiden för Toijer-utredningen är klar i slutet av oktober ska S och MP förhandla med L och C och sedan lägga fram ett förslag som enligt januariavtalet samtidigt ska se till att “en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls”.

Hela oktober ligger fortfarande framför oss. Parterna har en chans att fortsätta förhandla för att få till avtalet på sitt eget vis och på så sätt behålla makten över sin relation och över avtalen. De kommande veckorna kan mycket hända.