Lars Hjälmered (M): Vi ska inte detaljstyra Vattenfall
Den nya regeringen har stora förväntningar på statliga Vattenfall. Men ansvariga statssekreteraren Lars Hjälmered (M) är tydlig med att planerna inte ska innebära en detaljreglering av bolaget.

Jacob Hederos
Redaktör Altinget Infrastruktur, reporter Altinget Miljö och EnergiRegeringen förbereder för en större omläggning av energipolitiken. En central pusselbit rör styrningen av den statliga energijätten Vattenfall.
För den nya statssekreteraren med ansvar för det statligt ägda bolagen, Lars Hjälmered, är ämnet långt ifrån obekant. Som tidigare närings- och energipolitisk talesperson för Moderaterna samt utskottsordförande i näringsutskottet, har han länge följt och engagerat sig i de statliga bolagens verksamhet i allmänhet och Vattenfall i synnerhet.
Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bl.a. genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bl.a. direktiv för upphandling av ny kärnkraft. Styrningen av Vattenfall ska ske enligt gängse principer för statens ägarstyrning.
– Den modellen som finns för styrning av statliga ägande, den ligger fast. Jag vill börja med att vara tydlig med det. För det kan också gälla andra bolag. Det finns en tydlig fördelning mellan vad riksdag, regering och bolaget gör. I det här fallet innebär det att riksdagen har fastslagit ägardirektivet – som pratar om vad för uppgift bolaget har. Det jag och vi gör är att utse bolagets styrelse till exempel. Sedan finns det också en mängd frågor som ligger på styrelse och ledningen av företagen. Den modellen kommer inte vi gå in och rucka på, säger Lars Hjälmered till Altinget.
Han fortsätter:
– Däremot är det sedan helt uppenbart att det finns ett en ambition att dels förändra hela energipolitiken. För dagens läge slår rätt hårt mot företag och hushåll just nu. Där finns det tydliga ambitioner för vad man kallar det regulatoriska området, med att ändra det energipolitiska målet, för att ta ett exempel.
– Sedan har vi när det gäller styrningen en förväntan att Vattenfall, såsom det står i deras ägardirektiv, ska vara ett ledande bolag i omställningen, och naturligtvis titta och fokusera på kärnkraft liksom andra tekniker för energiproduktion.
Varför behövs exempelvis en statsrådsgrupp då?
– Där tror vi att det är bra, i och med det är flera departement som blandas in, om man kopplar till hela energifrågan och lyfter blicken lite grann.
Han pekar på relationen mellan energipolitiken kopplat till Buschs (KD:s) näringsfrågor, miljöbalken kopplad till Pourmokhtaris (L:s) miljöfrågor och styrningsfrågorna kopplat till Svantessons (M) på finansen.
– Där tror vi att det är bra att samla styrkorna för att få till en gemensam process, säger Hjälmered, som också påpekar att S och MP tillsatte en statsrådsgrupp när de tog över regeringen 2014 för att förändra bland annat styrningen av Vattenfall.
Men litar ni inte på bolagsledningens förmåga att följa ägardirektiv?
– Nej, jag skulle inte säga att de inte är följsamma. De har ju ett uppdrag och sitt marknadsmässiga och lönsamma uppdrag. De är ju vårt största energiföretag som finns i Sverige. Och det är klart att jag välkomnade att vd:n till exempel nu i helgen pratade om de kommande tänkta investeringarna i kärnkraft i Ringhals.
– Men sedan ska man veta att både för dem och andra har det har funnits politiska hinder för kärnkraften. Under den förra mandatperioden så var det ju exempelvis så att vi, i en av de budgetar som vi vann, i detaljskrivningar fick igenom att energiforskningspengar också gick till kärnteknik.
– Vad jag vill säga med detta är att politiken har betydelse i vad vi gör. Både när det kommer till styrningen av bolaget, men också genom den energipolitik som vi driver. Och det tror jag har betydelse av vad Vattenfall de facto kan göra.