Debatt

Lärosätenas bristande säkerhetsarbete gör att Sverige kan missa investeringar

På nästan var tredje lärosäte har forskningssamarbete mellan lärosätet och företag eller organisationer avslutats eller inte startat på grund av osäkerhet kring lärosätets säkerhetsarbete. I höstens forskningsproposition krävs rejäla satsningar, skriver Emil Görnerup och Johan Sjöberg, Svenskt Näringsliv. 

Sverige var länge en ledande forskningsnation, så länge att det kommit att bli en del av vår självbild. Dessvärre har vi inte vårdat denna position, skriver företrädare för Svenskt näringsliv. 
Sverige var länge en ledande forskningsnation, så länge att det kommit att bli en del av vår självbild. Dessvärre har vi inte vårdat denna position, skriver företrädare för Svenskt näringsliv. Foto: Claudio Bresciani / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Säkerhetsläget har försämrats kraftigt under de senaste åren. Industrispionage och cyberangrepp orsakar varje år kostnader i mångmiljardklassen för svenska företag. 

Den ökade hotbilden gäller inte bara näringslivet. Svenska universitet och högskolor har blivit alltmer intressanta mål för främmande makter.

Risk att investeringar flyttar

Många företag har ett omfattande samarbete med akademin. De påverkas därmed indirekt om det finns brister i lärosätenas säkerhetsarbete. Ytterst riskerar Sverige en utflyttning av FoU-investeringar till länder med högre säkerhet. Detta i ett läge där behovet av samhällsutvecklande forskning är större än någonsin inom energiförsörjning, AI och försvar.

Sverige ses alltmer sällan som en akademisk toppnation.

För att öka kunskapen om lärosätenas säkerhetsarbete har Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning med särskilt fokus på forskningssamverkan mellan akademi och näringsliv

Undersökningen visar att lärosätena arbetar aktivt med att öka sin beredskap, men att det fortfarande finns allvarliga luckor när det gäller resurser och kompetens. Om inte dessa brister åtgärdas kan kostnaderna bli mycket höga, inte bara för akademin och företagen, utan ytterst även för Sverige som land.  

Såväl resurser som kunskap saknas

Mer än hälften av de lärosäten som svarat på enkäten anser att de saknar resurser, både personella och finansiella, för att genomföra sitt uppdrag. Bland annat saknas tillräcklig säkerhetskompetens.

De mest komplicerade och frekventa områdena för lärosätena är informations- och cybersäkerhet, som tillsammans med säkerhetsskydd hör till de mest prioriterade områdena.

Vart tredje lärosäte uppger att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Även om flera lärosäten har genomfört kunskapshöjande åtgärder så handlar det främst om enskilda insatser, snarare än ett systematiskt arbete.

Lärosätenas forskningssamarbeten påverkas negativt

Resultatet bör tolkas med viss försiktighet men indikerar att informationssäkerhet är ett område med stora osäkerheter, vilket bland annat har en negativ inverkan på lärosätenas forskningssamverkan med det omgivande samhället.

På nästan var tredje lärosäte har forskningssamarbete mellan lärosätet och företag eller organisationer avslutats eller inte startat på grund av osäkerhet kring lärosätets säkerhetsarbete.

Andra länder har sprungit förbi oss 

Sverige var länge en ledande forskningsnation, så länge att det kommit att bli en del av vår självbild. Dessvärre har vi inte vårdat denna position. Andra länder har sprungit förbi. Bristerna i säkerhetsarbetet är ytterligare ett tecken på situationens allvar.

Den forskningsproposition som togs fram 2020 är redan föråldrad. Sverige behöver en ny forskningspolitik som svarar upp mot stora förändringar i vår omvärld. Utmaningarna är många, bland annat klimatomställningen och en alltmer trängd frihandel. Samtidigt har Rysslands angreppskrig på Ukraina drastiskt försämrat säkerhetsläget i vår närhet.

Sveriges FoU-försprång har halverats

Under de senaste tio åren har de globala investeringarna i forskning och utveckling fördubblats. Samtidigt har Sveriges FoU-försprång – jämfört med OECD-genomsnittet – halverats. När andra växlat upp, har vi växlat ner.

Ökade offentliga medel till universiteten, via direkt finansiering till lärosäten och via forskningsråd, har inte lett till ett kvalitetslyft. Sverige ses alltmer sällan som en akademisk toppnation. I stället används epitet som god eller bra för att beskriva hur svensk forskning står sig mot omvärlden.

I höstens forskningsproposition krävs därför både rejäla satsningar på forskning och ett nytt prestationsbaserat resurstilldelningssystem för lärosätenas forskningsfinansiering. Dessutom behövs ytterligare resurser för att skydda denna kunskap mot ett ökat säkerhetshot. Det är hög tid för reformer som matchar Sveriges ambitioner att vara en stark kunskapsnation.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024