Lärarförbundet: Mentorskap måste med i nya professionprogrammet

DEBATT. En majoritet av nya lärare står utan mentor trots kravet i skollagen. Regeringen måste ta med mentorskapet när de utformar professionsprogrammen för lärare och skolledare, skriver Johanna Jaara Åstrand, Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Maria Guthke.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Ordförande, Lärarförbundet skolledare
Maria Guthke
Ordförande, Lärarförbundet student
Johanna Jaara Åstrand
Ordförande, Lärarförbundet


Att vara en bra lärare eller en bra skolledare har under de senaste decennierna blivit allt mer av en utmaning. Högre krav från föräldrar, mer dokumentation, skolreformer som staplas på varandra, anmälningar och Skolinspektion är några av de inslag som gjort arbetet mer krävande.

Ett av problemen detta för med sig är att nya lärare och nya skolledare får en tuff, ibland alltför tuff, start på sin yrkesbana. Vi ser i dag att många ger upp under de första åren, byter jobb eller slutar. Det har bidragit till att omkring 37 000 utbildade lärare jobbar i andra yrken i dag.

Det behövs kontinuitet 

För rektorer råder motsvarande situation. En enkätundersökning från Lärarförbundet skolledare visar att mer än en fjärdedel av grundskolans rektorer varit på sin arbetsplats ett år eller kortare. Den stora omsättningen på skolledare leder till problem. Det behövs tillit och kontinuitet för att lärare och skolledare ska kunna arbeta och utveckla verksamheterna tillsammans. Men när skolledare kommer och går hämmas både verksamhet och utveckling.

Forskning visar också att en god relation till skolledaren har stor betydelse för den nyutexaminerade läraren och dennes vägval i yrket under de första yrkesåren. Det gör den stora omsättningen på skolledare än mer bekymmersam.

Mentorer saknas ofta

Vi ser mentorskap och introduktion som en väg ur dessa bekymmer. Det är det fler som gör – redan i dag är det inskrivet i skollagen att huvudmannen ska ge nyutexaminerade lärare och förskollärare en introduktionsperiod med en mentor i form av en erfaren kollega. Men detta fungerar dåligt i praktiken.

Lärarförbundets nya undersökning visar att sex av tio nyexaminerade lärare saknar en mentor under introduktionsperioden. En majoritet av de nya lärarna står alltså utan mentor trots att det är ett tydligt krav i skollagen. Introduktionsperioden utgör en viktig del i vad som kännetecknar ett legitimationsyrke – legitimationens status urholkas när regelverken inte efterlevs.

Bättra start på yrkeslivet

Att ha en erfaren kollega, som undervisar i samma ämnen och har samma behörighet, som stöd ger självfallet bättre möjligheter för fördjupade professionella samtal när man är nyexaminerad.

Trots det var det bara hälften av mentorerna i Lärarförbundets undersökning som hade samma eller liknande behörighet som de nyexaminerade lärarna. Endast 22 procent av mentorerna hade genomgått en mentorsutbildning. Nyutexaminerade lärare behöver få bättre förutsättningar i starten av sitt yrkesliv, därför har detta länge varit en prioriterad fråga för Lärarförbundet student.

"Ett gyllene tillfälle"

För skolledares del har de styrande inte varit lika generösa med lagtexterna. I de fall skolledare får mentorer när de är nya i yrket beror vanligen på egna initiativ eller på framsynta huvudmän som förstår att ta hand om sina chefer. Det är ett mindre antal skolledare som är så lyckligt lottade.

För Lärarförbundet är mentorsfrågan högt prioriterad och Lärarförbundet skolledare driver själva ett mentorsprogram för nya rektorer med ekonomiskt stöd från Lärarstiftelsen.

Just nu finns det ett gyllene tillfälle att föra mentorsfrågan framåt med jättekliv. På regeringens bord ligger ett ärende från januariöverenskommelsen som handlar om professionsprogram för lärare och skolledare.

Vi uppmanar regeringen att ha med mentorskapet när de utformar professionsprogrammen. De bör innehålla kompetensutveckling för de lärare och skolledare som meriterar sig inom programmet och som sedan kan ta sig an uppdraget att lotsa nya kollegor tryggt in i yrket.

Våra krav för förbättring

Vi kräver också att huvudmännen ska ta ett större ansvar för att ge lärare de mentorer de har rätt till när de är nya i jobbet. Varje enskild rektor på varje enskild skola ska inte behöva lösa denna fråga på egen hand med de knappa resurser som finns. Därför ställer vi krav på att:

  • regeringen säkerställer att tillräckligt många lärosäten erbjuder mentorsutbildningar
  • regeringen uppdrar till Skolinspektionen att agera mot de huvudmän som inte lever upp till det lagstadgade kravet på mentorer till nyexaminerade lärare och förskollärare
  • en reglering införs som ser till att även nya skolledare ges rätt till mentorer under en introduktionsperiod 
  • regeringen ser till att mentorsutbildningar för lärare och skolledare blir en del av ett kommande nationellt professionsprogram.

Då kan både nya lärare och skolledare börja sina yrkesbanor väl förankrade i skolans värld – där lägger vi grunden för att fler stannar kvar i skolan.

Beslutskedja: Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner

21/9
2016
8/6
2017
27/10
2017
12/3
2018
29/6
2018
6/8
2020

Forrige artikel SD: Skygglapparna sitter hårt monterade på MP SD: Skygglapparna sitter hårt monterade på MP Næste artikel Regionråd (SD): Regionråd (SD): "Offrat människoliv för att rädda ekonomin"
Pressträff med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark

Pressträff med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark

PRESSTRÄFF. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark håller pressträff om coronapandemins effekter på arbetsmiljön och berättar om nya regeringsuppdrag till Arbetsmiljöverket. Se den live här. 

Sverige ordnar EU-lager för sjukvårdsmateriel

Sverige ordnar EU-lager för sjukvårdsmateriel

BEREDSKAP. Sverige har fått grönt ljus att hysa EU-lager i Kristinehamn, med skyddsutrustning och medicinteknik vid kris. Beredskapslagret ska vara klart inom ett halvår.

– Sverige ligger oerhört väl strategiskt till, säger Anneli Bergholm-Söder, MSB.