Läkemedelshandlarna: Förenkla importen av läkemedel

Brist på läkemedel har alltid funnits till och från. Men de senaste åren har den blivit alltmer problematisk. Vi har nu också brister på vanliga antibiotika, smärtstillande och andra läkemedel som normalt har stora volymer. I oktober omfattar Läkemedelsverkets restnoteringslista över 1075 läkemedel, vilket motsvarar 6,7 procent av alla läkemedel.

Sverige går miste om medicin

En del av läkemedelsförsörjningen till Sverige är import av läkemedel från övriga EU/EES och innebär att överskott på läkemedel, med ett lägre pris i ett land, kan exporteras och importeras av läkemedelshandlare till Sverige. Den motsvarar cirka åtta procent, med ett värde på cirka 4,2 miljarder kronor 2022, av alla läkemedel som säljs i Sverige. Potentialen är betydligt större. Handeln har omfattat över 20 procent och gör så fortsatt i våra grannländer.

Ett av de senaste exemplen på vikten av parallellimporten är Antabus (disulfiram) som i princip försörjs helt av parallellimportörer. Kontrollen av parallellimporterade läkemedel är rigorös och följer samma regelverk som all annan läkemedelsförsäljning. De parallellimporterade läkemedlen bidrar med konkurrens och volym till den svenska marknaden. Men det finns försvårande regelverk som innebär att Sverige inte får ta del av de överskott som finns i Europa.

Det finns ett antal helt nödvändiga åtgärder för att få bukt med läkemedelsbristen.

Låt vissa läkemedel kosta mer

För det första måste läkemedel som det råder brist på få kosta mer. Läkemedelshandlarnas medlemmar får ofta kännedom om läkemedel som finns tillgängliga inom EU och som saknas i Sverige, men de går inte att köpa in med lönsamhet. Länder, med en mer flexibel prissättning, kommer före i kön. Här krävs ett omtag så att läkemedel som saknas, eller riskerar att saknas, kan köpas in till ett högre pris inom förmånssystemet.

För det andra är det ett stort problem att apoteken kasserar stora mängder läkemedel. Det är något som leverantörerna får betala för och därför måste räkna med när de avgör om det är ekonomiskt lönsamt att parallellimportera läkemedel.

Läkemedelshandlarnas medlemmar får ofta kännedom om läkemedel som finns tillgängliga inom EU och som saknas i Sverige, men de går inte att köpa in med lönsamhet.

Regelverket om apotekens returer infördes som ett led i att öka tillgängligheten på läkemedel, men har nu lett till minskad tillgång på läkemedel. Närmare var tionde förpackning som apoteken beställer kasseras. Att det blivit så beror på ambitionen att öka tillgången på läkemedel och minska risken för apotekskedjorna så att de vågar beställa hem läkemedel. Den ekonomiska risken tas i stället av läkemedelsbolagen.

Anpassa regelverket

När detta regelverk infördes 2018 bedömde läkemedelsdistributörerna att 0,8 procent av alla läkemedel returnerades. För parallellimporterade läkemedel är det ett stort problem eftersom marginalerna är så små att lönsamheten äts upp av kassationerna. Det är heller inte hållbart ur ett ekonomiskt, försörjnings- eller miljöperspektiv.

Läkemedelshandlarna kan bidra mer till att lösa bristen på läkemedel, men regelverket behöver anpassas för att underlätta en säker och snabb tillgång på parallellimporterade läkemedel.