Låt Sveriges bildlärare undervisa i bildanalys

Under hösten har elevers bristande digitala kompetens debatterats, liksom AI:s framfart och då inte minst i relation till bilder och visuella medier. Som svar på resultatet av studien ICILS som säger att fyra av tio svenska högstadieelever uppvisar brister i sina digitala färdigheter vilket innefattar förmågan att kritiskt värdera information, svarar skolminister Lotta Edholm (L) att det hänger ihop med elevernas bristande kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Vad Lotta Edholm bortser ifrån är att internet och andra digitala medier till största delen bygger på visuell kommunikation (egentligen multimodal sådan, alltså i detta sammanhang att ljud, bild och text samverkar).

Detta har till exempel Magdalena Malm, generalsekreterare för Bildkonst Sverige och Handelshögskolans rektor Lars Strannegård lyft fram som centralt i sammanhanget. De efterfrågar bland annat mer bildanalys till barn och unga för att öka den visuella läskunnigheten. Som lärarutbildare vid landets största utbildningar för bildlärare vill vi därför påminna om att bildanalys utgör ett centralt innehåll i all bildundervisning.

Bristande insikt hos politikerna

Vi är experter i ämnet och detsamma är bildlärarna ute i skolorna. Men, kan en fråga sig: varför ser det då ut som det gör i rapporterna om ungas medieanvändning, där bristen på kritiskt förhållningssätt till framför allt visuella och digitala medier är återkommande? Här behöver vi titta på hur det faktiskt ser ut i skolan och vilka möjligheter bildlärare på såväl grund- som gymnasieskola har att bedriva undervisning.

Ett problem är den bristande insikten hos våra politiker om visuella kunskapers värde i dagens samhälle

Ett problem är den bristande insikten hos våra politiker om visuella kunskapers värde i dagens samhälle. Och det finns alltså ett skolämne för detta: Bild, som för övrigt bytte namn från Teckning redan 1980, vilket borde signalera att ämnesinnehållet är betydligt bredare än att lära elever teckna.

Ämnet prioriteras ned

Problemet för våra bildlärare är dock att ämnet ständigt nedprioriteras, för att inte säga bortprioriteras. I och med den läroplan för gymnasiet som kom 2011 togs det gymnasiegemensamma ämnet Estetisk verksamhet bort. Det betyder att endast de gymnasielever som väljer estetiska program är garanterade undervisning i bildanalys. I grundskolan gäller att en elev under hela sin skoltid undervisas i bild i sammanlagt 240 timmar. Som jämförelse har matematiklärarna 1 230 timmar till sitt förfogande och svensklärarna 1490 timmar. Vi vill inte ställa ämnen mot varandra, men för att bildlärarna ska kunna ge barn och ungdomar de kunskaper som de behöver för att hantera dagens medieklimat och orientera sig i det bildsamhälle vi lever i måste bildämnet uppvärderas – inte minst genom att tillföras fler timmar i grundskolan och i någon form återinföras på gymnasiet.

Så, till våra skolpolitiker: Kanske finns lösningen på problemet närmare än ni tror. Låt Sveriges bildlärare undervisa alla elever om bildanalys, det är vad de är utbildade för.