"Låt de trösklar som filats ned under covid-19 förbli sänkta"

DEBATT. Med life science-strategin och den kommande forskningspolitiska propositionen har regeringen alla möjligheter att förenkla för hälso- och sjukvården, näringslivet och akademin att arbeta tillsammans, skriver tre branschorganisationer.

Helena Strigård
Vd, SwedenBIO
Anders Blanck
Vd, Läkemedelsindustriföreningen (LIF)
Anna Lefevre-Skjöldebrand
Vd, Swedish Medtech


Ur kriser föds ofta drivkrafter till förändring. Den pandemi som världen befinner sig i just nu är inget undantag. Från life science-sektorn i Sverige har vi kunnat se hur universiteten, hälso- och sjukvården och life science-företagen tagit tag i problem ihop och därmed löst sådant som tidigare inte gått att lösa. Byråkratiska, kulturella och resursmässiga hinder har ofta stått i vägen för att fullt ut kunna jobba tillsammans. Nu har trösklarna mellan dessa olika aktörer på många håll filats ned som en direkt konsekvens av de utmaningar som covid-19 ställt vårt samhälle inför.

"Arbetar sida vid sida"

Det yttrade sig bland annat i att sektorns branschföreningar tillsammans med Sveriges kommuner och regioner i rekordfart tog fram en överenskommelse rörande mobilitet av personal mellan företag och vård.

Kontaktvägar har snabbats upp och informationsutbyten har ökat samtidigt som digitaliseringen av hälso- och sjukvården tagit stora kliv framåt i samarbete med life science-företag. Forskare från världens alla hörn har mobiliserat för att utveckla ett vaccin, ett race som fortsatt pågår, där allt från stora läkemedelsbolag till små start-up bolag bidrar och arbetar sida vid sida med kliniker och forskargrupper vid toppuniversitet.

Nu gäller det att ta tillvara den pragmatism som uppstått under pandemin och att effekten av det problemlösningsfokus vi alla befinner oss i kvarstår. Låt trösklarna mellan svensk life science olika aktörer förbli sänkta.

Prioritera forskning

Samtidigt som mycket har gått framåt har pandemin också försvårat för många företag att kunna genomföra kliniska prövningar av nya läkemedel, terapier och medicinteknik. Detta som en naturlig följd av den extrema belastning hälso- och sjukvården befunnit sig under. Men det läget får inte bli norm. Tvärtom behöver Sverige stärka förutsättningarna för hälso- och sjukvården, inklusive primärvården och omsorgen, att kunna prioritera forskning och fortsatt samarbeta med den världsledande life science-forskning som bedrivs inom såväl näringslivet som akademin.

Åtgärder för bättre samarbete

Med den kommande forskningspolitiska propositionen, som just nu arbetas fram inom Regeringskansliet, och en redan antagen life science-strategi, har regeringen alla möjligheter att förenkla för hälso- och sjukvården, näringslivet och akademin att arbeta tillsammans.

Det handlar om att:

  • Stimulera hälso- och sjukvården till ökat deltagande i kliniska prövningar som en del i den löpande verksamheten, samt underlätta för företagen att söka tillstånd och genomföra kliniska prövningar i Sverige.
  • Inrätta ett samarbetsprogram för explorativ life science-forskning där små och stora företag kan jobba ihop med akademi och/eller sjukvård, för att ta fram nya lösningar men också för att öka mobiliteten mellan dessa aktörer.
  • Tillgängliggöra Sveriges fantastiska forskningsinfrastrukturer för forskare vid life science-företag så att infrastrukturerna i högre grad kan bidra till att möta olika samhällsutmaningar.
  • Ge förutsättningar att på ett etiskt sätt tillgängliggöra anonymiserad hälso- och vårddata från bland annat kvalitetsregister och journalsystem för forskning och innovation för alla aktörer inom svensk life science.

Mot bakgrund av de ambitioner som regeringen uttrycker i life science-strategin är vår bild att regeringen instämmer i vikten av dessa åtgärder. Omsätt då det i handling. En strategi är viktig att samlas kring men för att gå från ord till verkstad krävs att ambitionerna möts upp av prioriteringar, regelförändringar och resurser i den forskningspolitiska propositionen.

De departement som gemensamt arbetade fram life science-strategin (social-, närings- och utbildningsdepartementet) sitter på verktygslådan att förenkla och stötta branschens, akademins och vårdens aktörer i deras livsviktiga arbete att implementera strategin.

Stå rustad för framtiden

Den pågående pandemin prövar oss på många vis. Vi kommer inte bara att behöva ta oss ur denna kris och dess hälsoeffekter och ekonomiska efterdyningar. Vi behöver också stå bättre rustade att möta kommande pandemier och andra stora hälsoutmaningar som knappast försvunnit för att covid-19 härjar. Då behöver vi ta tillvara den ökade viljan att samarbeta, som det krävts en viruspandemi för att åstadkomma.

Forrige artikel Debatt: Tillåt besök på äldreboenden – allt annat är omänskligt Debatt: Tillåt besök på äldreboenden – allt annat är omänskligt Næste artikel Företagarna: Svensk regelbörda – ingen dans på rosor Företagarna: Svensk regelbörda – ingen dans på rosor
Pressträff med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark

Pressträff med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark

PRESSTRÄFF. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark håller pressträff om coronapandemins effekter på arbetsmiljön och berättar om nya regeringsuppdrag till Arbetsmiljöverket. Se den live här. 

Sverige ordnar EU-lager för sjukvårdsmateriel

Sverige ordnar EU-lager för sjukvårdsmateriel

BEREDSKAP. Sverige har fått grönt ljus att hysa EU-lager i Kristinehamn, med skyddsutrustning och medicinteknik vid kris. Beredskapslagret ska vara klart inom ett halvår.

– Sverige ligger oerhört väl strategiskt till, säger Anneli Bergholm-Söder, MSB.