Kulturpolitiker saltar förslag om kvot på Netflix

MEDIER. EU-kommissionen vill att bolag med streamingtjänster kvoterar in europeiskt innehåll. Och den politikerduo som ansvarar för lagförslaget i EU-parlamentet vill höja kvoten – från 20 till 30 procent.

Frågan är om Netflix ska tvingas visa dansk-svenska Bron och den belgiska deckaren Salamander, vid sidan av Breaking Bad och Game of Thrones. 

En femtedel av utbudet av tv och film på de amerikanska jättarna Netflix och HBO måste vara Europaproducerat. Det föreslog EU-kommissionen i maj i år, när det var dags att uppdatera det sex år gamla direktivet om audiovisuella tjänster. Små eller nischade företag, såsom streamingtjänster som erbjuder koreanska serier, slipper kraven.

Tyskar i parlamentet vill öka

EU-parlamentets kulturutskott kommer att rösta om kvoterna i slutet av januari. Tyska Sabine Verheyen från högergruppen EPP, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, och Petra Kammerevert från socialdemokratiska S&D är ansvariga ledamöter. Den tyska duon, vars partigrupper utgör en majoritet i utskottet och i hela EU-parlamentet, föreslår i sin gemensamma rapport att öka kvoten för europeiskt innehåll, från kommissionens föreslagna 20 till 30 procent.

Deras huvudsakliga argument är att en 20-procentig kvot inte har någon egentlig effekt. Idag utgör europeiska filmer redan 21 procent i Netflix och iTunes kataloger.

Flera ändringsförslag till kulturutskottet handlar om att höja kvoterna än mer, till 40 eller 50 procent. De fem svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikerna har i stället föreslagit att helt slopa kvoterna.

– När det gäller medieproduktion är kvotering inte alltid ett vettigt verktyg. Det är viktigt stödja producenterna, hellre än att styra konsumenterna. Jag tror till exempel att om det fanns mer pengar för att översätta filmer från små språk så skulle tv-bolag visa mer europeisk film, säger Marita Ulvskog, S-ledamot och tidigare kulturminister, till Altinget.

Läs också: Bah Kuhnke säger nej till kvotering på Netflix

Parlamentets utskott för inre marknaden, som traditionellt vurmar mer för marknadsekonomiska principer än vad kulturutskottet gör, har klubbat en rådgivande rapport om direktivet, där parlamentet uppmanas att inte höja de kvoter som kommissionen föreslår, men inte heller slopa dem.

Redan kvoter på vanlig tv

Att kvotera in europeisk film och tv-program är egentligen ingenting nytt: Sedan den första EU-lagen på området klubbades 1989 är alla europeiska tv-kanaler – åtminstone på pappret – skyldiga att fylla minst hälften av sina sändningstimmar med europeiskt innehåll.

– Europeiska kvoter har funnits med från början. Och det var oerhört kontroversiellt på den tiden, säger Lorna Woods, juridikprofessor på Essex universitet i Storbritannien, till Altinget

När reglerna antogs på 80-talet övervägde Nederländerna att dra EU-kommissionen inför domstolen, eftersom fördragen på den tiden inte gav kommissionen rätt att föreslå bindande lagar på kulturområdet. I stället formulerades de gemensamma reglerna avsiktligt vaga; det är exempelvis oklart om det är tv-kanalen eller tv-bolaget som måste efterleva kvot-reglerna.

– Det finns ett stort tolkningsutrymme. Här i Storbritannien har vi till exempel en tv-kanal som heter 5USA. Du kan ju föreställa dig hur mycket europeiskt innehåll den har, säger Lorna Woods.

Om man bara ser till public service-bolag i de olika EU-länderna så efterlevs dock den europeiska kvoten, i vilken även nationella program räknas in.

Men idag tar streamingtjänster stora marknadsandelar på bekostnad av traditionella tv-bolag, och de vanliga tv-kanalerna kombinerar idag sin tablå-tv med streamingtjänster, som exempelvis SVT Play och TV4 Play.

I takt med att skillnaden mellan gamla och nya tv-medier har luckrats upp, har EU-kommissionen börjat driva på för att även nya medier ska lyda under ungefär samma regler. Det uppdaterade EU-direktivet ska göra så att tv-medierna konkurrerar på mer lika villkor, menar EU-kommissionen.

En fråga om nationell kultur

I EU:s andra lagstiftare ministerrådet diskuteras fortfarande direktivets många tekniska detaljer på tjänstemannanivå. Men en första debattrunda mellan kulturministrarna i våras visar att frågan om europeiska kvoter splittrar länderna: Sverige, Finland, Danmark och Nederländerna ogillar själva idén med kvoter, medan Frankrike vill ha en mycket högre kvot än vad kommissionen har föreslagit. Regeringarna i Spanien, Rumänien och Polen har sagt sig stå bakom kommissionens förslag att europeiskt innehåll måste utgöra minst 20 procent på streamingtjänsterna.

Skillnaden i kultursynen mellan de olika EU-länderna blir tydlig när man tar sig en titt på vilka nationella regler för streamingtjänster som finns idag. Sverige tillhör en minoritet och kräver inte att en viss del av innehållet på streamingtjänster som vänder sig till en svensk publik ska vara producerat på den här sidan Atlanten.

De flesta EU-länderna har redan kvoter. Frankrike går längst: 40 procent av allt innehåll på streamingtjänster i Frankrike måste vara franskt och 60 procent europeiskt. I EU-parlamentets kulturutskott har franska ledamöter från socialistpartiet, högerpartiet Republikanerna och högerextrema Nationella Fronten samtliga föreslagit högre kvoter.

Kräver investeringar

EU-kommissionens förslag öppnar också för att EU-länderna ska kunna kräva att de streamingföretag som vill sälja sina tjänster till ett visst EU-lands publik också bidrar ekonomiskt till ny film- och tv-produktionen i det landet. Det kan ske genom att företaget betalar en avgift till en nationell fond som pytsar ut pengar till hoppfulla filmskapare, såsom Svenska filminstitutet, eller genom att företagen själva investerar i nyproduktioner.

Europeiska tv-bolag investerar idag en femtedel av sina intäkter i nya produktioner. Motsvarande siffra för streamingtjänster är bara en procent, skriver EU-kommissionen.

De ansvariga EU-parlamentarikerna har i sin rapport som kulturutskottet ska ta ställning till i januari inte ändrat på den skrivelsen.

Sigrid Melchior, Bryssel

 

 

Forrige artikel Regeringen utreder försvarets framtida materiel Næste artikel Snabbspår ska lösa problem med drönare Snabbspår ska lösa problem med drönare
Glad sommar – på återseende i augusti!

Glad sommar – på återseende i augusti!

SOMMAR. Nu tar Altinget och redaktörerna för alla våra sakpolitiska nyhetsbrev semester. Även den dagliga gratisöverblicken tar paus under sommaren. Vi gör det med en bra känsla i magen och tillförsikt inför framtiden, trots tuffa tider. På återseende i augusti, kära läsare!