KU-ledamöter kritiserar oppositionens tillkännagivanden

REGLERING. KU-ledamöter är mycket kritiska till oppositionens användande av negativa tillkännagivanden. 

Konstitutionsutskottet har nu presenterat sin årliga granskning av regeringen. Alla närvarande ledamöter under presskonferensen poängterade att för fjärde året var det ett enigt utskott som lämnade över granskningsbetänkandet. Stora delar handlar om IT-skandalen på Transportstyrelsen och hur regeringen hanterade detta.

Läs också: Ygeman tror inte på upprättelse i KU

Men andra synpunkter framförs också av ledamöter i KU. Agneta Börjesson (MP) poängterar att KU har behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna senaste året. Av dessa stod Moderaterna av 19. Men hon framhävde också de negativa tillkännagivanden som riksdagen gjort under mandatperioden.

– Det var framförallt under första året under den här mandatperioden, så kom det ganska många tillkännagivanden om att regeringen skulle förbjudas att utreda en kontroversiell fråga, säger Börjesson till Altinget.

Hon nämner även att det varit interna diskussioner om detta i KU och samtal med jurister om negativa tillkännagivanden som verktyg. Men det har konstaterats att det är inte olagligt.

Finns ingen reglering

Mia Sydow Mölleby (V), ledamot i KU, anser att negativa tillkännagivanden är problematiska, men förklarar varför de är lagliga.

– Man har inte tänkt att det är så tillkännagivanden ska användas, utan hela grunden är att man reglerar hur man kommer med förslag. Därför finns det inte reglerat hur man inte får komma med förslag, säger hon till Altinget.

Sval opposition

En ledamot som inte riktar kritik mot negativa tillkännagivanden, är oppositionens Tina Acketoft (L). Men hon kan hålla med om att det behövs fortsatt diskussion om det.

– Jag tycker att man ska vara framåtsyftande så mycket som möjligt, även om KU ska granska vad som har hänt. Det är mer positivt hur vi gör framåt, säger hon till Altinget.

– KU, även om det är en ny grupp, kommer ta upp denna fråga i höst tror jag, tillägger hon.

Läs också: KU: Gör det mer kännbart att göra fel i tjänsten

Men det finns en balans mellan riksdag och regering och Mia Sydow Mölleby anser att man inte ska börja rubba på den om man inte vet konsekvenserna. På lång sikt skulle det kunna leda till att riksdagen börjar utreda och lagstifta mer själva. Trots att riksdagen har mycket mindre resurser än vad regeringen har just utredning och beredning.

Tror du det är ett försök att flytta mer makt från regeringen till riksdagen?

– Ja, det är det kanske. Men riksdagen får inte mer makt, men man begränsar regeringens möjligheter att göra det som de enligt grundlag har skyldighet att göra, säger Mia Sydow Mölleby.

Forrige artikel Omstöpt jordbrukspolitik möter mothugg Omstöpt jordbrukspolitik möter mothugg Næste artikel Schlyter på väg in i Naturskyddsföreningen Schlyter på väg in i Naturskyddsföreningen