Debatt

Kriserna avlöser varandra – världens skolelever måste kompenseras

När pandemin tvingade skolväsendet att ställa om glömdes elevhälsan bort. Nu måste riksdagspolitikerna prioritera eleverna och ta tag i ytterligare en stundande katastrof – utbildningskrisen. Det skriver fyra representanter för Elevernas riksförbund och Plan international Sveriges ungdomsråd. 

”Att identifiera elevers behov och ta in deras åsikter borde vara  skolledningars främsta prioritering vid snabba omställningar.”
”Att identifiera elevers behov och ta in deras åsikter borde vara  skolledningars främsta prioritering vid snabba omställningar.” Foto: Stian Lysberg Solum / NTB scanpix / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Chiara Bergmark
Förbundsordförande Elevernas riksförbund 

Maja Lundqvist
Talesperson Plan International Sveriges Ungdomsråd 

Isak Sörling
Elevrådsordförande, styrelseledamot Elevernas riksförbund och medlem i Plan International Sveriges Ungdomsråd

Adam Akaev
Utbildare på Elevernas riksförbund och medlem i Plan International Sveriges Ungdomsråd 

Konflikten i Ukraina är inne på sin andra vecka och covid-19 är inne på sitt andra år. Kriserna avlöser varandra och det vi kan se är att barn, unga och flickor är de som drabbas värst. Rätten till utbildning är en av de mest grundläggande rättigheter vi har och en av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande samhälle.

Sedan utbrottet av covid-19 har det varnats för en utbildningskris. Innan pandemin saknades det 130 miljoner flickor vid skolbänken och nu beräknar Unesco att 11 miljoner flickor inte kommer återvända till skolan till följd av covid-19. 

Skolan som verktyg

Pandemin har fungerat som en katalysator men har också visat att svensk skola och utbildningssystem globalt saknar väsentliga mekanismer för krishantering.

Det är hög tid att kompensera för den skolgång elever världen över har gått miste om. Det är viktigare än någonsin att påminna om att kunskap och utbildning är de främsta verktyg för att bekämpa fattigdom, extremism och desinformation. Därför vänder vi oss nu till alla riksdagens politiker – ni behöver sätta elevers kunskap och välmående högst upp på er prioriteringslista!

Minskat inflytande

Redan före pandemin var svensk skola präglad av ett otydligt betygssystem, bristande likvärdighet och elevinflytande samt en otillräcklig elevhälsa på flera håll. Pandemin har fungerat som en katalysator men har också visat att svensk skola och utbildningssystem globalt saknar väsentliga mekanismer för krishantering.

Elevers rätt till inflytande är extra viktigt när skolan tvingas ställa om. Att identifiera elevers behov och ta in deras åsikter borde vara  skolledningars främsta prioritering vid snabba omställningar. Tyvärr vittnade många elever om minskat elevinflytande. Elevråd och elevkårers viktiga arbete pausades och många upplever att de inte blev tillfrågade om sina behov när undervisningen övergick till distans.

”Inför obligatoriska hälsosamtal”

Redan före pandemin syntes en oroväckande trend för elevers psykiska hälsa. De många påfrestningar som distansundervisningen har inneburit, tillsammans med den isolering många elever upplevt, har inte resulterat i någon vändning av denna trend. Vi ser därför ett stort behov av att elevhälsan arbetar uppföljande genom att, bland annat, införa obligatoriska hälsosamtal med inriktning på psykisk hälsa utöver befintliga fysiska hälsokontroller.

Flickor drabbas hårt

Globalt har isoleringen tärt på ungdomars psykiska ohälsa och flickor drabbas dessvärre extra hårt. Konsekvenserna av pandemin riskerar leda till att ytterligare 7 miljoner flickor föder barn trots att de själva fortfarande är barn. Enligt FN riskerar 31 miljoner flickor utsättas för könsrelaterat våld och ytterligare 13 miljoner flickor riskerar att utsättas för barnäktenskap fram till 2030.

Vi kräver nu att åtgärder tilltas för att säkra en god elevhälsa och se till att alla barn får en likvärdig utbildning!

Det är dags att:  

  • Stå upp för barns rättigheter i kristider och prioritera biståndsinsatser som stärker barns rättigheter till hälsa, utbildning, trygghet och skydd.
  • Satsa mer än 4 procent av biståndet  på utbildning.
  • Elever får vara med och utvärdera undervisningen och arbetsmiljön under pandemin.
  • Elever ges möjlighet att bidra med förslag på hur de vill att undervisningen och arbetsmiljön ska anpassas framöver.
  • Lärare och personal kompetensutvecklas i hur de bäst stöttar elever vid liknande krissituationer som pandemin.
  • Införa obligatoriska hälsosamtal med inriktning psykisk hälsa.
Nämnda personer

Chiara Bergmark

Ordförande Elevernas riksförbund
Gymnasieutbildning

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget