Kostnader för migration ökar med 5 miljarder

VÅRBUDGET. Den största förändringen i budgeten är för migration och beror på mottagande av ensamkommande barn och unga.

Foto: Altinget
Hedda JakobssonMattias Croneborg

Regeringen skiljer på det som de kallar “diskretionära åtgärder”, det som beror på beslutade reformer och det som beror på av “förändrade volymantaganden eller makroekonomiska förutsättningar”. Enklare uttryckt är att man gjort dåliga prognoser.

Många utspel

Till den första kategorin hör alla de reformer som regeringen basunerat ut de senaste veckorna, som mer pengar till polisen, satsningar på vård, pengar till böcker i förskolan etcetera.

Dessa åtgärder uppgår till sammanlagt 4,5 miljarder kronor.

Läs också: Regeringens prognos betydligt högre än ESV:s

För den andra kategorin, prognosmissar, är det sällan utspel, i vart fall om de innebär att utgifterna ökar. I denna vårbudget uppgår dessa förändringar till 5,0 miljarder kronor. Siffran är på nettobasis då det är förändringar som både stärker och försvagar budgeten.

Att migrationskostnaderna blir högre beror på att kommunerna i högre utsträckning än vad regeringen tidigare trott har ansökt om ersättningar från det ersättningssystem som gällde till och med 2017 för kostnader i samband med mottagande av ensamkommande barn och unga.

Kommunerna hade nämligen möjlighet att ansöka om ersättning för tidigare kostnader.

Nästan 10 miljarder i ökade utgifter 

För alla utgiftsområden blir alltså utgifterna 9,5 miljarder högre än vad som framkom av budgetpropositionen i höstas.

Migration är det utgiftsområde som ändras mest jämfört med höstbudgeten. Den näst största ändringen är inom hälsa, sjukvård och social omsorg som ökar med 2,1 miljarder kronor. Men den ökningen beror på regeringens egna reformer, som att regeringen satsar mer på digital teknik inom äldrevården.

 

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00