Kommunernas beredskap för en allvarlig kris måste stärkas nu

Sverige befinner sig i en av de osäkraste perioderna i modern tid. Den globala säkerhetsordningen skakar, den transatlantiska länken har försvagats och Europas geopolitiska läge är mer instabilt än på decennier. Händelseutvecklingen är snabb och oförutsägbar, vilket ställer höga krav på samhällets grundläggande motståndskraft. Regeringen har därför intensifierat upprustningen av Sveriges totalförsvar, men en avgörande del av försvaret riskerar att förbises – kommunernas beredskap.

Kommuner saknar resurser

Alla aktörer inom totalförsvaret måste kunna upprätthålla sin verksamhet vid kris eller krig. Statliga myndigheters beredskap har varit i fokus under en längre tid, och flertalet utvärderingar, däribland Coronakommissionens rapporter, visar att många kommuner saknar tillräcklig förmåga att hantera större kriser. Det är och förblir oroande.

I september 2024 överlämnade utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig sitt betänkande till Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M). Förslagen innebär en höjning av ambitionsnivån och ökad enhetlighet, men många kommuner saknar resurser. Resursbrist leder ofta till svåra prioriteringar där välfärd måste vägas mot beredskapsåtgärder. Åtgärder som inte alltid ses som en del av kärnverksamheten. Utredningen föreslår en ökning av generella statsbidrag, men dessa bör också beakta kommuner med särskilt strategiskt intresse och som därmed behöver utökade medel.

Om kommunerna saknar tillräcklig motståndskraft riskerar samhället att stå oförberett när nästa allvarliga kris inträffar. 

Lärdomar från Rysslands anfallskrig mot Ukraina visar att de ukrainska kommunerna spelar en avgörande roll i det pågående kriget. Deras förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, som att hålla skolor öppna, har varit vital för civilbefolkningens välmående. Genom att säkerställa tillgång till grundläggande service har kommunerna också stärkt den allmänna försvarsviljan, vilket har bidragit till landets motståndskraft i stort.

Regeringen kan agera nu

Om kommunerna saknar tillräcklig motståndskraft riskerar samhället att stå oförberett när nästa allvarliga kris inträffar. I väntan på en ny lag för kommunernas grundläggande beredskapsansvar och en ny struktur för mer generella statsbidrag finns flera områden där regeringen kan agera redan nu.

Följande tre åtgärder kan och bör övervägas inom en snar framtid för att kommunernas beredskap snabbt ska kunna stärkas:

• Inkludera kommunerna i den nationella beredskapsplaneringen
  Kommunerna måste ges en tydlig och central roll i totalförsvaret. I dag dominerar statliga myndigheter och länsstyrelser planeringen, men kommunala uppgifter skär ofta tvärs genom dessa sektorer. En starkare koppling mellan nationella myndigheter och kommunerna behövs.
• Ge kommunerna större handlingsutrymme
  Krig och kris skapar kaos och kräver snabb anpassning. Under pandemin försvårades kommunernas arbete av statlig styrning. För att effektivt hantera kriser måste kommunerna ges ett tydligt prioriteringsmandat. I Ukraina har lokalt självstyre varit avgörande för att mobilisera resurser och samverka med privata aktörer. Sverige bör ta lärdom av detta och under en kris ge kommunerna ett större mandat att agera på.
• Säkerställ förutsättningar för en robust kommunal verksamhet
  Kommuner måste kunna motstå krigets påfrestningar genom anpassad infrastruktur och samhällsplanering. Dialogen mellan kommuner och Försvarsmakten behöver intensifieras för att klargöra Nato-medlemskapets och totalförsvarets krav. Finansieringsprincipen bör tolkas till kommunernas fördel och de måste få ekonomisk kompensation för statens totalförsvarskrav.