Debatt

Kommunal: Utredningen glömmer bort personalen i fritidshem

DEBATT. Utredningen om fritidshem har en uppenbar brist – den ger inga förslag på hur fler ska kunna utbilda sig till fritidsledare. Fritidshemmen behöver tydliga yrkesroller och personal med rätt kompetens. Det skriver Sofia Lindqvist, Kommunal. 

Personal med rätt utbildning och trygga anställningar har lättare att ge eleverna en miljö växa och trivas i, skriver debattören.
Personal med rätt utbildning och trygga anställningar har lättare att ge eleverna en miljö växa och trivas i, skriver debattören.Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Sofia Lindqvist
Utredare, Kommunal

I mitten av juni presenterades en välkommen utredning för stärkt kvalitet och ökad likvärdighet i fritidshemmen. Många av utredningens förslag kommer att kunna bidra till att vända utvecklingen i en oerhört uppskattad, men samtidigt hårt pressad, verksamhet.

Det finns dock en uppenbar brist – utredningen lyfter inga konkreta förslag för att få fler att välja att utbilda sig till fritidsledare eller elev- och lärarassistenter. Yrkesgrupper som är avgörande för ett likvärdigt fritidshem som håller hög kvalitet.

Tydliga yrkesroller

Att fritidshemmet är en viktig plats har blivit ännu tydligare under coronakrisen. Fritidshemmet är för många elever en trygg punkt där de får möjlighet att utvecklas på ett lekfullt sätt i en meningsfull kontext. Därtill visar forskning att fritidshemmets undervisning har betydelse för elevers skolresultat.

Kommunal välkomnar att utredningen lyfter att yrkesroller och kompetenshöjning av outbildad personal behöver förtydligas i läroplanen. Det är en fråga Kommunal drivit länge. Tydliga yrkesroller och rätt kompetens för alla yrkesgrupper skapar förutsättningar för arbetslaget att samarbeta, komplettera och stärka varandra och bidrar till ökad kvalitet och likvärdighet.

Alla behöver rätt kunskap

I dag saknar 42 procent av de som arbetar i fritidshem utbildning att arbeta med barn.

Sofia Lindqvist
Kommunal

Likt förskolan bör fritidshemmen sträva efter att ha en lärare som är ansvarig för det pedagogiska innehållet och att resterande yrkesgrupper utgörs av yrkesutbildad personal. Utvecklingen går däremot tyvärr åt fel håll.

I dag saknar 42 procent av de som arbetar i fritidshem utbildning att arbeta med barn, en siffra som har ökat från cirka 4 000 läsåret 2009/10 till närmare 10 000 anställda läsåret 2018/19.

Utredningen lämnar konkreta förslag på hur personalen i fritidshemmet, om så önskas, kan bli behöriga lärare genom VAL (vidareutbildning av lärare). Det är bra. Däremot lyfter utredningen inga förslag på hur fler ska få möjlighet att utbilda sig till fritidsledare eller elev- och lärarassistenter. Att arbeta i fritidshem kräver kunskap och möjlighet till kompetensutveckling – oavsett yrkesroll.

Vet inte om man får jobba kvar

Utredningen poängterar även betydelsen av trygga anställningar. I dag har cirka 40 procent av de som räknas som ”övrig personal” på fritidshem en otrygg anställning och många har en ofrivillig deltidsanställning. I en medlemsenkät som Kommunal genomförde hösten 2019 uppgav 22 procent att de inte vet om de kommer få jobba kvar hos sin arbetsgivare nästa läsår. Det är en situation som får långtgående konsekvenser och äventyrar den inte minst för barnen så viktiga kontinuiteten.

Därför kräver Kommunal:

1. Utbildning och yrkesutveckling till hela arbetslaget

Det krävs att utbildningarna till att arbeta i fritidshem är nationellt sammanhållna. I dag saknas ett system för ett nationellt likvärdigt innehåll i de ordinarie utbildningarna till fritidsledare, elevassistent eller lärarassistent, vilket leder till förvirring för både studerande och arbetsgivare.

Med en standardisering kan arbetsgivare få ett kvitto på vad en person har för utbildning, vilket i slutändan bidrar till likvärdighet och stärkt kvalitet i fritidshemmen. Därtill behövs möjlighet till validering och kompetensutveckling.

2. Rätt använt yrkeskunnande

Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att förtydliga yrkesroller, ansvarsfördelning inom arbetslaget och kompetenshöjning av outbildad personal i läroplanen.

3. Trygga anställningar

Tillsvidareanställningar och heltidsarbete ska vara norm. Segmenteringen av en otrygg arbetsmarknad för dem med yrkesutbildning som arbetar inom skolväsendet måste brytas.

Bättre för eleverna

När alla i arbetslaget har trygga anställningar, rätt utbildning och tydliga yrkesroller, underlättas det systematiska arbetsmiljöarbetet och stress och sjukfrånvaro för all personal, minskar. Och det blir både roligare och mer givande på jobbet. I en sådan miljö ökar både elevernas möjligheter att växa och förutsättningar att lyckas i skolan.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00