"KDU hamnar fel i sina förslag till missbruksvården"

Jag håller med KDU:s Eric Dickssons vilja att utveckla svensk missbruksvård.

Därför är det med förvåning jag läser hans debattartikel kring skademinskande åtgärder som sprutbyte och substitutionsbehandling. Han angriper nämligen åtgärderna utifrån att de inte skulle bidra till drogfrihet. Men det har ju heller aldrig varit deras syfte.

Målet med sprututbyte är hålla patienter vid liv 

Målet med åtgärder som sprutbyte och substitutionsbehandling är att hålla patienter vid liv genom att minska den skadeverkan som är förknippad med bruket av vissa substanser, minska kostnaden förknippad med sjukdomar som HIV och hepatit-C samt öka kontaktytan med primärvården.

I utvärderingar av exempelvis sprutbytet visar forskning på att riksbeteenden kopplade till injektionsbruk minskar, vilket är en effekt från det neutrala och icke-dömande samtalet mellan personal och klient. Utvärderar vi åtgärdernas effektivitet utifrån dess egentliga syfte, finner vi stöd hos både internationell som svensk forskning.

Det påstås vara problematiskt att erbjuda drogbrukare skadeförebyggande sjukvård om behandlingen inte samtidigt anses göra dem drogfria. Det är just denna ideologi som FN kritiserade Sverige för under det senaste toppmötet i New York 2016.

Det enda belägg Eric hänvisar till är samtal med tidigare missbrukare. Vilka förödande konsekvenser som skulle komma av att hålla drogbrukare vid liv beskrivs inte. Ej heller påvisas några studier kring hur skademinskande åtgärder skulle “underlätta missbruk”.

Anses inte värt att förebygga skador  

Här ser vi återigen exempel på den oroväckande trend som tyvärr vunnit kraft de senaste åren; att det inte anses värt att förebygga skador, dödlighet och sjukdomar utanför den vaga idén kring det narkotikafria samhället. Det påstås vara problematiskt att erbjuda drogbrukare skadeförebyggande sjukvård om behandlingen inte samtidigt anses göra dem drogfria.

Det är just denna ideologi som FN kritiserade Sverige för under det senaste toppmötet i New York 2016.

Moralistisk sjukvård 

Jag ställer mig starkt frågande till varför målet med all missbruksvård skulle vara narkotikanykterhet. Föreställ er att syftet med cancervård primärt skulle gå ut på att patienten aldrig igen utvecklar någon cancersjukdom, och sekundärt att hålla dem vid liv under behandlingens gång.

Eric kan skylla på liberaler och vänsterdebattörer och försöka skrämma läsare med känsloargument bäst han vill. Han kallar det “missbruksvård med fokus på människan” och att “sätta människan i centrum”.

Jag kallar det moralistisk sjukvård.